Ladusvala  Hirundo rustica

Ladusvala © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Hirundo rustica - vilket betyder, lantlig svala.

Typiska kännetecken:
19 cm. Våran vanligaste svala. Känns lätt igen på den rödbruna strupen och pannan. De vuxna fåglarna har långa stjärtspröt medan ungarna däremot har kortare kluven stjärt. Ovansidan glänsande blåsvart och undersidan vit eller gräddvit.

Finnes:
Förekommer spridd över hela landet, från Skåne till Torne lappmark. Ladusvalan häckar allmänt i södra och mellersta Sverige, medan den finns mer sparsam Norrland.

Äter:
Insekter som fångas i flykten.

Läte:
En talför fågel som med sina ljudliga läten livar upp på bondgårdar och små samhällen. Under flykten hörs ofta muntra och snärtiga ”vitt, vitt” som ofta upprepas. Varningslätet är ett skarpt ”siflitt” eller ”flitt-flitt”.
Sången utgörs av ett livligt kvittrande utan någon fast uppbyggnad.

Häckar:
Ingen fågel har väl blivit så beroende av mänsklig bebyggelse som ladusvalan. Boet placerar hon helst på insidan av lador, logar eller garage. Ibland kan man även hitta bon under någon brygga eller bro. Ladusvalan formar sitt bo till en öppen lerskål som förstärkts med växtdelar och som på insidan fodras med fjädrar.

Namnet ladusvala har den fått, precis som man kan gissa, för sin vana att bygga sitt bo i lador.

Ladusvalan är förmodligen från början en bergsfågel som häckat i klippor och grottor. Sedan stenåldern har den följt människan och i dagens läge är det få arter som är så kraftigt beroende av närhet till människan och mänsklig bebyggelse som ladusvalan. I takt med att många små och mellanstora jordbruk har lagts ner har arten försvunnit från stora delar av skogsbygderna där den tidigare häckade allmänt. Förutom en mer långsiktig nedgång beroende på förändringar i det moderna jordbruket, drabbas ladusvalan med jämna mellanrum av olika katastrofer, oftast under flyttningen eller på övervintringsområderna. Efter år med torka i södra Afrika är antalet fåglar som återkommer på våren betydligt färre.

Som regel lägger ladusvalan fyra eller fem ägg, men i enstaka fall kan det bli ända upp till åtta ägg. Äggen är vita med rödbruna prickar och ruvas av honan i ungefär femton dygn. Efter tre veckor är ungarna flygfärdiga och föräldrarna börjar snart med sin andra kull. Ibland kan det även bli tre kullar beroende på väder och födotillgång.
De utflugna ungarna sitter gärna uppradade på ledningstrådar och blir matade av sina föräldrar.

På sensommaren blir dessa sällskap allt större. Mot kvällarna brukar då ladusvalorna jaga, ofta i väldiga flockar, över sjöarnas vassar, där de sedan slår sig ned för att övernatta.

Under 1600- och 1700-talet trodde man att när svalorna försvann på hösten så gick de i ide bland stenar och slam på sjöbottnarna och dök upp igen på våren när isen smält och solen tinat upp dem. Långa avhandlingar har skrivits om detta och först omkring 1850, då Vetenskapsakademin utsatte ett pris på 30 riksdaler till den som bevisligen fiskat upp en levande svala, som man gick över till att tro att dom flyttade söderut. I september flyttar ladusvalan ner till mellersta och södra Afrika.

Under senare hälften av april eller början av maj återkommer ladusvalan till Sverige, och brukar då vara den tidigaste av våra svalor som anländer.

 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

 

 

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Ladusvala – fler bilder

ladusvala
ladusvala
Unge av ladusvala
ladusvala
ladusvala

Ladusvala – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Hjälp småfåglarna i vinter

På sidan "Vinterfågelmatning" får du tips om hur du bäst kan hjälpa småfåglarna under vintern.

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve