Rörhöna  Gallinula chloropus

Rörhöna © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Gallinula chloropus - vilket betyde ungefär, grönfotad liten höna.

Typiska kännetecken:
33 cm. Stor som en duva. Brunsvart fågel med vita undre stjärttäckare och en vit rand längs med kroppssidorna. Röd näbb med röd panna.

Förväxlingsrisk:
Sothöna: Rundare kroppsform, helt gråsvart med en tydligt vit näbb och panna.

Finnes:
I södra och mellersta Sverige, upp till södra Dalarna. Sällsynt längre norrut längs med Norrlandskusten.

Äter:
Vattenväxter, frön och bär, samt insekter, maskar och sniglar.

Läte:
Ett högljutt, tvåstavigt kraxande, "kr-r-rk".

Häckar:
Näringsrika vatten med riklig vegetation. Ofta dammar, småvatten och långsamt rinnande åar. 

Namnet användes första gången 1871. "Rör-" syftar på artens tillhåll i vegetationsrika kärrmarker och "-höna" på att den är hönslik. Arten har även kallats för sumphöna, vattenhöna och grönfotad sumphöna. Första gången som rörhönan observerades i Sverige var i Uppland och då så sent som 1784. Det dröjde sedan 100 år innan arten blev lite mer allmän.

Eftersom rörhönan inte flyttar så långt söderut påverkas den av huruvida vintrarna är hårda eller milda. Serier av kalla vintrar kan ge upphov till kraftiga nedgångar av beståndet, som det sedan tar flera år att bygga upp igen. Till skillnad från sothönan, så har rörhönan inte lyckats kolonisera kusterna i samma utsträckning. Rörhönan är väldigt svårinventerad genom sin anknytning till småvatten, ibland totalt igenvuxna sådana. Det svenska beståndet uppskattas idag till mellan 2.000 till 4.000 par.

När rörhönan simmar undan med nickande huvudrörelser lyser det vitt under stjärten. Rörhönan simmar bra och dyker inte illa. Hon rör sig avgjort bättre på land än sothönan. Man ser henne ofta gå och plocka i gräset vid stranden och förr kom hon t.o.m. fram till hönsen när dessa utfodrades. I jordbrukslandskapen i södra delarna av landet kan rörhönan nattetid födosöka på omkringliggande åkermark. Rörhönan klättrar också rätt bra. I trånga ådalar där översvämningar är vanliga, kan hon bygga sitt bo ganska högt upp i en sälg eller pil. Oftast läggs dock boet bland vattenväxter eller i en buske och byggs av vass, kaveldun och starr. Före häckningens början byggs i regel flera plattformar, av vilka en sedan förvandlas till bo. I områden med tät population förekommer häftiga revirstrider, varvid antagonisterna går lös på varandra med näbbhugg och med fötterna.

De vanligen fem till elva äggen är brunaktigt vitgrå med rödaktiga och askblå fläckar. De läggs i april eller maj och ruvas av båda föräldrarna i 19 till 22 dygn. Ungarna använder sedan plattformarna som sina nattkvarter. De är beroende av sina föräldrar i ca. fem veckor. Rörhönan lägger ofta två kullar. Man har iakttagit, liksom hos sothönan, att äldre ungar hjälper till med att mata yngre. Födan består till 75% av vegetabilier, blad av vattenväxter, frön och bär, samt i övrigt av insekter, maskar, snäckor och sniglar.

I september till november flyttar rörhönsen huvudsakligen till västra och södra Europa. De är utpräglade nattflyttare. Åtskilliga övervintrar emellertid i de sydligaste delarna av Sverige. I mars och april sker återkomsten. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Rörhöna – fler bilder

Rörhöna, unge © Steve Dahlfors
Rörhöna © Steve Dahlfors
Rörhöna © Steve Dahlfors
Rörhöna © Steve Dahlfors

Rörhöna – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Rörhöna – relaterat

Wikipedia

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve