Silvertärna  Sterna paradisaea

Silvertärna © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Sterna paradisaea - vilket betyder ungefär, paradisisk tärna.

Typiska kännetecken:
35 cm. Röd näbb och röda korta ben. Grå undersida. Grå hals och strupe med vita kinder. Hos en sittande fågel ser man att stjärtfjädrarna är längre än vingspetsarna.

Förväxlingsrisk:
Fisktärna: Fisktärnan har svart näbbspets, längre ben och ljusare undersida och vit hals, kind och strupe. Hos sittande fisktärna ser man att vingspetsarna är lika långa som stjärtfjädrarna.

Finnes:
Häckar allmänt utmed Östersjökusten, sällsynt på Västkusten. I norra Sverige häckar den främst i fjällen.

Äter:
Främst småfisk. Häckande fåglar i fjällen äter även insekter och deras larver.

Läte:
Silvertärnans läten är sprödare och mer klirrande än fisktärnans. Kontaktlätet är ett högt tjipp tjipp tjipp. Ett annat vanligt läte kan beskrivas med kicki-kiiri, kicki-kiiri.

Häckar:
Trivs bäst i en öppen terräng med fri horisont. I skärgården främst på kala klippor och skär och oftast längre ut i den yttre skärgården än fisktärnan. I fjällområden häckar den på holmar eller flacka hällar i sjöar eller älvar. Äggen läggs antingen på vallar av sand och grus eller på jämna granithällar.

Namnet silvertärna nämns av Wahlström år 1866. Det var först i början på 1800-talet som det uppmärksammades att fisktärna och silvertärna var två olika arter. Namnet syftar på artens silvergrå mantel. Arten har också kallats polartärna och rödnäbbad tärna.

Under de senaste 200 åren har arten spridit sig från norr i Lappland till söder i Skåne. Sedan 1950-talet anses silvertärnan ha ökat kraftigt i hela Östersjön samtidigt som fisktärnan har minskat. I flera fall finns det beskrivet hur förekomsten på vissa öar har förändrats från att ha dominerats av fisktärna till att domineras av silvertärna. Det svenska beståndet är uppskattat till 20.000 – 25.000 par.

Fortplantningsbeteendet överensstämmer så gott som helt med fisktärnans. Flygspelen förefaller emellertid att spela en större roll, och under dessa uppvisningar stiger silvertärnorna ofta så högt att de på över tusen meters höjd försvinner för blicken. De 1 till 3 äggen ruvas i 19 dygn. De grå ungarna som kläcks fram stannar ganska länge i föräldrarnas revir, och vid alarm i kolonin trycker de orörliga mot marken och är mycket svåra att upptäcka. Som små är ungarna av både fisktärna och silvertärna mycket känsliga för väta och köld. Blir de blöta av regn så fryser de lätt ihjäl, och efter häftiga åskskurar kan man finna många döda ungar i tärnkolonin.

Redan under juli månad och under första veckan i augusti lämnar silvertärnan landet för att flytta söderut. I mitten av augusti ser man nästan inga silvertärnor i skärgården medan fisktärnan ännu kan uppträda talrikt. Den tidiga flyttningen står i samband med den mycket långa väg som silvertärnorna måste färdas innan de når sina vinterkvarter. Dessa ligger nämligen till stor del i södra ishavet vilket gör silvertärnan till den fågel som flyttar längst av alla fågelarter på jorden. Under slutet på april och början på maj återkommer dom till Sverige, alltså något tidigare än fisktärnorna. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Silvertärna – fler bilder

Silvertärna © Steve Dahlfors
Silvertärna © Steve Dahlfors
Silvertärna © Steve Dahlfors
Silvertärna © Steve Dahlfors

Silvertärna – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Silvertärna – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve