Skäggdopping  Podiceps cristatus

Skäggdopping © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Podiceps cristatus - vilket betyder ungefär, fågeln med kam och de långt bak placerade fötterna.

Typiska kännetecken:
48 cm. I sommardräkt lätt att känna igen på de mörka örontofsarna och det rödbruna kindskägget.

Förväxlingsrisk:
Gråhakedopping: Har rödbrun hals med grå kinder. I vinterdräkt svår att skilja från skäggdopping i vinterdräkt men gråhakedoppingen ger ett mörkare intryck. Halsen är mörkare och man kan ana en markering av de grå kinderna.

Finnes:
Huvuddelen av beståndet finns i sydöstra delarna av landet, men förkommer i mindre omfattning även i de sydvästra delarna och sporadiskt längs med Norrlandskusten.

Äter:
Fisk och större vatteninsekter.

Läte:
Högljudd med skorrande och knäppande läten. Ungfåglarna har ett visslande läte som hörs kilometerlångt i lugnt väder.

Häckar:
Häckar i sjöar och havsvikar med skyddande vass, starr eller annan vegetaion. 

Namnet används första gången 1871. "Skägg-" syftar på artens karaktäristiska kindtofsar. Arten har också kallats vitstrupig dopping, stordopping och silkesand. Silkesand kallades den för att den ofta ligger liksom på sidan i vattnet och visar den sidenvita undersidan.

Många trodde förr att denna utpräglade vattenfågel, som endast med största möda förmår att kravla sig upp i sitt våta bo, skulle ha det besvärligt att ta sig söderut. En del undrade om den inte simmade större delen av vägen ner till Medelhavet. Nu vet vi att den flyger hela vägen och att den dessutom är den snabbaste flygarna av simfåglarna. En gammal konservator sa en gång att av alla fåglar är skäggdoppingen den som är lättast att flå. "Man kan sparka av skinnet, utan att det skadas!" Det är oerhört segt och hållbart. Förr användes det till jaktväskor, muffar och hattar, och man har handlat med doppingskinn som med pälsskinn. Enbart från Omsk i Ryssland exporterades bortåt 100.000 skinn om året.

Först när parbildningen är klar söker sig söker sig doppingarna till vassar, där bobyggandet börjar. Boet är vanligen en flotte av vass och vattenväxter, förankrad vid något vassrör, men boet kan också vila direkt på botten. De tre till sex äggen ruvas i 28 dagar. Den första kullen som läggs innan vassen vuxit upp ordentligt, faller ofta till offer för kråkor, men de ersätts snart av en ny kull. Så länge ungarna är små, bär föräldrarna dem på ryggen. Ungarna matas i omkring sex veckor och sedan de börjat söka föda själva så följer de ändå föräldrarna i ytterligare ca. sex veckor.

Antalet häckande par i Sverige är tyvärr inte särskilt väl känd. Men har uppskattats till mellan 20.000 par och 50.000 par.

De flesta skäggdoppingarna lämnar oss i september och november och tillbringar vintrarna i västra och sydvästra europa och Medelhavsländerna. Några övervintrar också i södra Sverige. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Skäggdopping – fler bilder

Skäggdopping © Steve Dahlfors
Skäggdopping © Steve Dahlfors
Skäggdopping © Steve Dahlfors
Skäggdopping i vinterdräkt © Steve Dahlfors

Skäggdopping – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Skäggdopping – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve