Skogssnäppa  Tringa ochropus

Skogssnäppa © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Tringa ochropus - vilket betyder, levandes vid stranden och ockragulfotad.

Typiska kännetecken:
23 cm. Mörk rygg och mörka vingovansidor som är stjärnbeströdda med ljusa fläckar. Mörka vingundersidor. Har ett ljust sträck som börjar vid näbbroten och slutar intill ögat.

Förväxlingsrisk:
Grönbena: Inte lika mörk på ovansidan och de ljusa fläckarna är mer kontrastlösa. Ljusare vingundersidor. Har ett ljust ögonbrynstreck som fortsätter bakom ögat.
Drillsnäppa: Drillsnäppan är mer jämnt tecknad på rygg och vingovansidorna. I flykt har den även ettt ljust vingband som saknas hos skogssnäppan och grönbenan.

Finnes:
Häckar spritt över hela landet men mest i de södra delarna.

Äter:
Mest insekter vid vatten och deras larver men också maskar och blötdjur.

Läte:
Ett gällt "vitt-a-vitt". Lätet vid spel är mjukt och melodiskt.

Häckar:
Helst vid våtmarker i skogslandskapet.

Namnet användes första gången 1898. "Skogs-" eftersom arten häckar i skog. Arten har även kallats gråbent snäppa, gråbena, lerbena, gropsnäppa, gropsvala, prickig strandvipa och enkel beckasin.

Häckar i huvudsak i skogsmarkerna i de södra delarna av landet men trivs inte i de öppna jordbrukslandskapet.

Efter 1930-talet har antalet skogssnäppor ökat i antal observationer i norra Sverige. Till viss del kan detta förklaras med en utökad inventering av fågelfaunan i Norrlands inland. Det svenska beståndet idag beräknas till 40.000 par.

Då fåglarna återvänder från sin flyttning dröjer det inte länge förrän de söker upp sina gamla tillhåll. Med rytmiskt klippande vingslag drar de spelande fram över skog och kärr, ibland är den spelande fågeln ensam, ibland är det två och inte så sällan tre fyra stycken. Ofta hör man skogssnäpplåten på morgonen, men de spelar även sent på kvällen.

Den trivs vid de flesta typer av våtmarker i skogslandskapet, det kan röra sig om mindre tjärnar små skogskärr, eller våta diken.

Boet läggs i ett gammalt trastbo eller duvbo, taket på ett skatbo eller en mossig stubbe. I brist på gamla övergivna trastbon kan den också ta ett nytt och köra bort värdparet. Redan i slutet av april och senare i maj lägger honan sina tre till fyra päronformade äggen. De ruvas mest av honan i 20 – 23 dagar. Hur de nykläckta dunungarna tar sig ner helskinnade från de ibland ganska högt belägna boet är oklart, men de förs ganska omgående till närmast våtmark.

Redan före midsommar kan man se skogssnäppor som börjat sin flyttning söderut. Det är honorna som ger sig av först medan hannen kan vara kvar en bra bit in i juli. Sträcket pågår till in i september, varvid ungarna bildar eftertruppen. Övervintrar i södra Europa och norra delarna av Afrika  

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Skogssnäppa – fler bilder

Skogssnäppa © Steve Dahlfors
Skogssnäppa © Steve Dahlfors
Skogssnäppa © Steve Dahlfors

Skogssnäppa – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Skogssnäppa – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve