Småspov  Numenius phaeopus

Småspov © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Numenius phaeopus - " Numenius" kommer av "numen", nymåne, och syftar på den böjda näbben. Artnamnet "phaeopus" betyder gråfot.

Typiska kännetecken:
40 – 46 cm. Hjässan har två mörka, längsgående band vilka markerar ett tydligare ögonbrynsstreck och bildar en ljus "mittbena" på huvudet.

Förväxlingsrisk:
Storspov: Större spov med längre näbb och något skarpare kontraster i fjäderdräkten. I flykten syns att "handen" på vingovansidan är mörkare.

Finnes:
Häckar på fjällhedar, myrar, mossor och ängar i norra delarna av landet.

Äter:
Insekter men ibland även bär.

Läte:
Vanligast en något hackande drill "pu hu hu hu hu hu". Mindre flöjtande än storspovens.

Häckar:
Boet består av en grop i en tuva på marken. 

Namnet nämns första gången 1772. "Små-" därför att den är mindre än storspoven. Arten har även kallats vindspole, mellanspov och kvidbonde.

Sommaren 1695 noterade Olof Rudbeck småspoven under sin resa till Lappland. Mer nogranna uppgifter saknas under de följande 200 åren. I början av 1900-talet kände man inte till några häckningar nedanför fjällområderna. Sedan dess har en betydande expansion ägt rum ner mot skogslandet och Norrlandskusten. Beståndet av häckande småspovar i Sverige under 1980-talet uppskattades till ca. 10.000 par.

Småspoven häckar gärna flera par tillsammans, på någon fjällhed, myr eller blöta kalhyggen. I fjällen uppträder den oftast på relativt fuktiga, kråkrisdominerade hedar, gärna i områden med förekomst av småsjöar. Även myrar och andra torvmarker är viktiga häckningsmiljöer.

Småspovens spel påminner om storspovens. Fågeln stiger ofta till hög höjd med snabbt arbetande vingar. Sedan glider den långsamt neråt i spiraler, varvid det flöjtande förspelet hörs. Ofta slutar spelet med att han slår sig ned på toppen av ett träd eller tuva

De normalt fyra äggen är olivgröna eller brungula med bruna och grå fläckar. De ligger helt öppet i en grop bland ljung och kråkbärsris eller i en tuva. Bogropen är oftast fodrad med torra löv, strån eller bärris. De flesta kullarna är fulltaliga i slutet av maj eller i första hälften av juni, olika tidigt alltefter vårvädret i Norrland. Båda makarna ruvar, och ruvningstiden är 27 dygn. Båda makarna stannar också hos ungarna, till dessa kan klara sig själva, vilket inträffar efter omkring fyra veckor. Liksom storspoven är denna art effektiv försvarare av revir, bo och ungar. Den icke ruvande fågeln håller vakt från en talltopp eller en sten. Till och med korpen får ge sig av inför småspovens attacker.

Småspoven livnär sig på häckplatserna i stor utsträckning av kråkbär och andra vegetabilier. Insekter av olika slag förtärs också i myckenhet och i vissa trakter även maskar och snäckor. Under flyttningen och i övervintringsområdena ingår kräft- och blötdjur mera allmänt i födan.

Höststräcket börjar i slutet av juni och pågår till in i september. Sträckningen är mot söder och sydväst, och vinterkvarteren ligger åtminstone till stor del i Afrika Vårsträcket passerar i slutet av april och i maj. Småspovarna flyger då högt och rastar ej i större antal i södra Sverige.  

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Småspov – fler bilder

Småspov
Småspov

Småspov – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Småspov – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve