Strandskata  Haematopus ostralegus

Latinskt namn:
Haematopus ostralegus - vilket betyder, blodfotad ostronplockare.

Typiska kännetecken:
44 cm. Svart- vit dräkt, lång röd näbb, rödaktiga ben och röda ögon. Kan knappast förväxlas med någon annan fågel.

Finnes:
En utpräglad kusthäckare som förekommer allmänt i kustområderna från Bohuslän till norra Uppland. Därutöver förekommer den även kring de större insjöarna.

Äter:
Blåmusslor, insekter, kräftdjur och blötdjur. Dock inte ostron som det latinska namnet vill påvisa.

Läte:
Strandskatan är högröstad och röjer sin närvaro vid stranden lika mycket genom lätena som genom sitt utseende. Sammanhållningslätet är ett gällt "kubik, kubik, kubik". Varningslätet ett skarpt upprepat "plitt plitt pli-pli-pli". Under häckningstid hörs även ett högt drillande läte.

Häckar:
Oftast på öppna strandmarker, såväl på sand- och grusstränder, som på strandängar. Boet består av en grop i marken och som är prydd på insidan med små vackra stenar eller musselskal. 

Namnet strandskata nämns först av Lindroth ca. 1786 och anges av Retzius 1800 vara ett skånskt namn på arten, men redan Linné 1746 anger varianten strandskjura (skjura=skata) som ett öländskt dialektnamn. ”Strand-” av artens livsmiljö och ”-skata” därför att artens svartvita fjäderdräkt påminner om skatans. Arten har även kallats marspitt och albrok.

Redan i mars anländer strandskatorna till södra Sverige och uppe i Norrbotten först i maj.

Under hela häckningstiden uppför stranskatorna ett slags spel. En strandskata inleder, stelnar till, böjer huvudet framåt – nedåt, reser hjässfjädrarna och utstöter långa serier av ”kubik” –lätet i allt snabbare takt. Det blir en ström av högljudda toner, men då och då saktar rytmen av och lätena kommer i stackato, som om spelverkat hakade upp sig. Medan konserten pågår för fullt börjar någon av fåglarna springa fram och tillbaka. Andra exemplar ansluter sig, och med underliga nickande huvudrörelser löper snart flera fåglar efter varandra. Ibland tar hela sällskapet till vingarna och fortsätter förföljelseceremonin i luften. Ibland stannar fåglarna i ring i löjligt kutryggig attityd och drillar med näbben mot marken. Från denna ring kan två stycken avlägsna sig och para sig.

De tre äggen är gulbruna med mörka fläckar och snirklar. De ruvas av båda könen i 27 dagar. Båda föräldrarna vårdar också ungarna.

Strandskator kan bli väldigt gamla. Ända upp till mellan 27 – 30 år. I Sverige uppskattas beståndet av strandskator till ca. 15.000 par.

Under vinterhalvåret flyttar majoriteten av av de svenska strandskatorna mot sydväst till Nordsjöländerna, Brittiska öarna och Frankrikes atlantkust. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck