Törnsångare  Sylvia communis

Törnsångare © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Sylvia communis - vilket betyder, allmän i skogen.

Typiska kännetecken:
14 cm. Grått huvud, vit strupe och bruna vingar.

Förväxlingsrisk:
Trädgårdssångare: Kontrastlöst enfärgad i bruna nyanser.

Finnes:
Allmän i södra och mellersta Sverige. Ovanligare längre norrut, men finns ända upp till södra Västerbotten.

Äter:
Olika insekter och bär.

Läte:
Sången är sträv och snabb och utförs ofta i flykten.

Häckar:
Tycker om öppna miljöer med rik förekomst av höga örter och buskiga partier. Buskrika betesmarker är väl kanske den miljö som mest förknippas med törnsångaren.

Namnet nämns först 1871. Namnet syftar sannolikt på att arten ofta håller till i taggiga buskage.

Från 1969 fram till 1974 minskade antalet törnsångare kraftigt i Sverige. Detta tros bero på långvarig torka i övervintringsområdena i tropiska Afrika. Efter 1974 har arten successivt ökat igen. Den svenska populationen uppskattas idag till 500.000 till 1.000.000 par.

I mitten av maj anländer törnsångarna till Sverige. Hanarna som kommer före honorna, är mycket hemortstrogna. Hanen etablerar först sitt revir och börjar sedan bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseendet skiljer den sig från trädgårdssångaren bla.a vilkas lekbon är ytterst slarvigt gjorda. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet. Hanens mest typiska beteende under häckningstiden är flyktsången, varunder han sjungande stiger till några meter lodrätt upp, ofta med resta hjässfjädrar och med utspänd stjärt. Sångflykten avslutas med att hanen dyker ned i bågar mot honan. Dessa störtdykningar mot honan kan ibland bli ganska våldsamma så honan sitter beredd med vingar och stjärt utbredda och hoppar upp mot hanen liksom för att parera en attack.

Boet byggs vanligen i risiga snår eller tät örtvegetation. Det ligger nästan aldrig mer än på en och en halv meters höjd. Ibland ligger det till och med på marken. Bomaterialet utgörs av gräs och rötter m.m. Invändigt fodras boet med finare växtdelar, spindelväv och hår. Honan dekorerar ofta balen med dun och ull. De fyra till sex äggen ruvas av båda könen i elva dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och efter ytterligare elva eller tolv dagar lämnar ungarna boet. Det händer att en törnsångarhane har två honor på två olika revir. Då hjälper hanen bara till med matningen i det första boet, medan den andra honan får ensam stå för all matning. Ofta brukar detta gå ganska bra. Dom gånger som en hane blir ensam om matningen av en kull ungar så går det inte alltid lika bra.

I augusti september flyttar törnsångaren till tropiska Afrika. Arten är regelbunden vintergäst ända ner i Zimbabwe och Sydafrika.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Törnsångare – fler bilder

Törnsångare © Steve Dahlfors
Bo med ungar av törnsångare © Steve Dahlfors
Törnsångare © Steve Dahlfors

Törnsångare – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Törnsångare – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve