Fjällabb  Stercorarius longicaudus

Fjällabb. Jerzy Strzelecki via Wikimedia Commons

Latinskt namn:
Stercorarius longicaudus Släktnamnet "Stercorarius" betyder spillning, och syftar på labbarnas vana att sluka även exkrementer som avges av de fåglar de anfaller. Artnamnet "longicaudus" betyder med lång stjärt.

Typiska kännetecken:
Ca 25-40 cm plus långa stjärtfjädrar. Vingspann ca 90-100 cm. Svart ansikte och hjässa. Nacke och hals är vita eller ljust gula. Vitt bröst, i övrigt gråbrun. Ryttlar ofta.

Finnes:
Över trädgränsen i fjällen. Visar sig utefter kusterna under flyttningen.

Äter:
Gnagare och andra smådjur. Insekter, fisk och bär.

Läte:
Gälla rop som liknar fiskmåsens.

Häckar:
Vid sjöar och myrar högt över trädgränsen.

 

Fjällabben häckar i Sverige på fjällhedar från Härjedalen upp till Torne lappmark. Dess uppträdande är i hög grad beroende av tillgången på föda, i första hand lämlar. Under näringsrika år kan den vara allmän, men under lämmelfattiga år är den sällsynt och kan helt saknas i stora delar av häckningsområdet, särskilt söderut. På samma sätt uppträder den även i Norges och Finlands fjällområden. 1 övrigt är fjällabben arktiskt cirkumpolär, dock saknas den på Island.

Säkrast finner man denna vackra och eleganta fågel på vidsträckta tundraliknande fjällhedar där låga åsar omväxlar med små tjärnar och sjöar. Där väljer sig varje par ett ganska stort revir som de flygande avspanar på jakt efter lämlar. I Nordnorge häckar fjällabben även på myrar i låglandet nära kusten. Bona ligger vanligen på krönet av låga åsar bevuxna med lavar och kråkbärsris. Äggen, som oftast är två, är olivbruna med mörkare fläckar. De läggs hos oss i juni och ruvas i omkring 23 dagar. Fjälllabben är föga skygg och man kan finna den häckande alldeles intill renvaktarstugor och lägerplatser. Vid boet slår den sig ofta ned på marken blott några meter från en annalkande människa, och den kan även gå till anfall genom närgångna störtdykningar. Rovfåglar som närmar sig boet drivs mycket effektivt undan av dessa vindsnabba levande jaktplan. Till och med jaktfalken brukar skyndsamt söka sig undan fjällabbarnas attacker. Stundom spelar fjällabben även skadad vid boet, och den kan visa detta beteende omväxlande med angrepp.

Vid häckplatserna livnär sig fjällabben huvudsakligen av lämlar, sorkar och insekter.  Den rövar även byten från tärnor och måsar om sådana häckar i närheten, och den tillgodogör sig gärna avfall vid samernas båtlänningar och lägerplatser. På sensommaren förtär den även mycket kråkbär och andra bär på fjällhedarna. Under vintervistelsen på havet livnär den sig som andra labbar av rov och avfall. I jämförelse med övriga labbar torde denna art vara mindre inställd på att röva byte från andra fåglar.

Fjällabben övervintrar troligen i Atlanten utanför Västafrika. Flyttningen sker i maj respektive augusti-september eller tidigare vid dåliga fjällämmelår.

Källa: Våra svenska fåglar i färg.  Bild: By Jerzy Strzelecki (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Fjällabb – fler bilder

Fjällabb – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve