Kärrsnäppa

Latinskt namn:
Calidris alpina – vilket betyder, sandlöpare, alpin.

Typiska kännetecken:
17-19 cm. Under vår och sommar den enda vadaren med svart buk och bröst.

Finnes:
Nordlig art vid våtmarker i fjällen. Sydlig art sparsam (akut hotad – ca 35 par) på Öland och sydvästra Skåne. Kärrsnäppor är vanliga på stränder i södra Sverige under flyttperioder.

Äter:
Insekter, små blöt-, och kräftdjur samt maskar.

Läte:
Lätet är en ganska lågmäld, drillande vissling.

Häckar:
Trivs på kortvuxna eller hårt betade strandängar. Häckar även i fjällen på fuktiga hedar.

Namnet används första gången 1871. ”Kärr-” syftar troligen på att arten häckar i sanka områden. Arten har även kallats sumpsnäppa, alpsnäppa, kärrvipa, brunaktig strandvipa, föränderlig strandvipa och svartbröstad snäppa.

I Sverige häckar två underarter av kärrsnäppa, den sydliga och den nordliga kärrsnäppan. Här behandlas de bägge arterna som en art.

Redan 1695 hittades kärrsnäppor i Lappland. Sedan finns det inte mycket mer historik om artens förekomst i norra Sverige. Däremot har förekomsten i södra Sverige undergått mycket stora förändringar. Under 1800-talet var den förhållandes talrik då man bedrev intensiv betesdrift och våtmarksslåtter. Sedan under 1900-talet förändrades jordbruket vilket missgynnade kärrsnäpporna som då minskade kraftigt i antal. Efterhand försvann den från den ena häckningsplatsen efter den andra. Huvuddelen av svenska beståndet häckar just nu från norra Jämtland och norrut i Lappland där arten ökar markant i antal sedan 2010-talet. Den sydliga kärrsnäppan, däremot, minskar fortfarande och räknas idag som akut hotad. Förutom förstörda livsmiljöer anses anledningen till minskningen även bero på bl.a. predation av t.ex. kråka, mink. Under speciellt höstflyttningen passerar dock väldiga mängder kärrsnäppor från Sibiriens tundra våra kuster.

Om våren anländer kärrsnäppan till Sydsverige från slutet av mars. Till de nordliga delarna kommer den först i maj. Till häckplatser väljer den strandängar vid kusten och sankmarker inne i landet, i fjälltrakterna även hedar och myrar ovan trädgränsen. De normalt fyra äggen läggs i Sydsverige under april eller maj, i nordligaste Lappland först i juni eller till och med i juli. Äggen är olivgröna med bruna och gråvioletta fläckar på. De ligger vanligen i en rätt djup grop fodrad med torra strån, ibland öppet men ofta dolda i en tuva. Båda könen ruvar i cirka 20 dygn. Ungarna är flygfärdiga efter ytterligare 25 dygn.

Redan i början an juli kan de första kärrsnäpporna visa sig på sträck, och detta pågår till oktober. De äldre fåglarna kommer först, och i augusti följer ungfåglarna efter. Sträckets förlopp varierar från år till år. De båda rasernas sträck varierar i fråga om tider och vinterkvarter. De sydliga kärrsnäpporna flyttar i huvudsak till Västafrika och Medelhavsområdet medan den nordligare arten övervintrar betydligt längre mer mot norr som exempelvis Västeuropas kuster. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Wikipedia
Projekt sydlig kärrsnäppa
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av kärrsnäppa