Latinskt namn:
Remiz pendulinus – Släktnamnet pendulinus har fågeln fått för att boet formats och hänger som en pendel.
Typiska kännetecken:
Ca 11 cm. Grått huvud med svart ansiktsmask och spetsig näbb. Brunaktig rygg och ljus undersida.
Finnes:
Lokalt vid några få platser i södra Sverige.
Äter:
Insekter, spindlar och frön.
Läte:
Ett utdraget ”ziyy”.
Häckar:
Pungmesen lever vid vegetationsrika stränder, sumpmarker och våtmarker med träd och buskage. Bygger slutet pungformat bo med tunnelformad öppning. Hanen börjar bygga boet för att locka till sig en hona som sedan hjälper till med byggandet. Boet placeras hängande i en trädgren eller buske. Lägger tre till åtta ägg som en av föräldrarna ruvar medan den andra föräldern flyttar till att annat ställe för att bygga nytt bo och hitta en annan partner. Detta kan upprepas flera gånger under en säsong. Ungarna är flygfärdiga efter cirka tre veckor.
Pungmesen är en ganska ny art för Sverige och observerades första gången i mitten på 60-talet. Den häckar i landet sedan början av 70-talet men har aldrig varit särskilt talrik. Störst var populationen troligen i början av 1990-talet då man uppskattade antalet till minst 500 individer. Sedan har den minskat kraftigt och en uppskattning från början av 2020-talet visade att det kanske fanns cirka 15 par kvar i landet. Pungmesens huvudsakliga utbredningsområde innefattar inte Sverige utan sträcker sig från östra Europa och vidare österut mot södra Ryssland och Kazakstan.
Pungmesen kan ses i maj efter sitt vinterviste i sydvästra Europa. Flyttar tillbaka i september-oktober. Vissa övervintrar i sydligaste Sverige.
Länkar:
Wikipedia
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av pungmes

