Latinskt namn:
Botaurus stellaris – Släktnamnet ”Botaurus” kommer av senlatinet och kan närmast översättas med – böltjur. Artnamnet ”stellaris” kommer av det latinska ”stelle”, stjärna, betyder stjärnfläckig. Enligt en annan tolkning skulle det syfta på fågelns skyddställning, då den – skådar stjärnor.
Typiska kännetecken:
Ca 70-80 cm. Vingspann ca 100-130 cm. Spräcklig i svart, brunt och gult.
Finnes:
Söder om Dalälven. Tätast kring slättsjöarna i Svealand.
Äter:
Grodor och fiskar.
Läte:
Karaktäristiskt dovt läte som hörs långväga och påminner om ljudet som uppstår då man blåser i en tom glasflaska.
Häckar:
Bo på marken i tät vass. Lägger 4-5 grågröna ägg som honan ruvar i 3-4 veckor. Ungarna flygga efter 7-8 veckor. Hanen kan ha flera honor.
Rördromen är svår att få syn på eftersom den oftast håller sig gömd i tät vass. Dess speciella läte, som oftast hörs om natten, är däremot mycket avslöjande. Tack vare sina breda vingar kan den i flykten påminna om en uggla eller rovfågel, dock med hängande ben.
För ett hundratal år sedan var rördrommen försvunnen från Sverige men kom tillbaka under 1920- och 30-talen. Under senare tid har den ökat i antal. Mellan 600 till 700 häckande par räknade man till 2018.
Gamla namn på rördrommen är t.ex. träskoxe, myroxe och rördrum.
Populationen i sydligaste Sverige kan övervintra där. Andra flyttar sent om hösten till nordvästeuropa och kommer åter i mars-april.
Källa: Wikipedia. Bild: Marek Szczepanek, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon (med läte)
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av rördrom