Latinskt namn:
Melanitta fusca – Släktnamnet ”Melanitta” kan närmast översättas med – svartand. Artnamnet ”fusca” betyder mörk.
Typiska kännetecken:
Kraftig and. Ca 50-55 cm. Vingspann ca 80-100 cm. Hanen svart med vitt under ögat. Honan mörkt brun. Båda har vit fläck på vingen som syns i flykten.
Finnes:
Längs östersjökusten och Norrlands inland och fjälltrakter.
Äter:
Blötdjur och kräftdjur.
Läte:
Mest tystlåten. Hanen har ett nasalt spelläte. Honan ett vibrerande “hrrraa-ah”.
Häckar:
Svärtan häckar senare än andra kustfåglar. Boet är en grop i marken fodrad med dun och väl skyddat i tät vegetation. Lägger cirka 10 ägg som honan ruvar i en knapp månad. Ungarna söker sin egen föda redan som mycket små men håller sig nära honan. Flygfärdiga efter cirka två månader.
Från att ha varit en vanlig fågel i ostkustens skärgårdar har svärtan minskat kraftigt i antal sedan 1950 och 60-talen. Anledningar till nedgången kan vara många. Bl.a. nämns oljeutsläpp i övervintringsområdena, predation från mink och båtturism som stör ungarna. Svärtan behöver klart vatten för sitt födosök och missgynnas därför också av minskat siktdjup i t.ex. Östersjön.
Svärtan övervintrar i Östersjön och Nordsjön. Flytten sker i september-november respektive maj-juni.
Källa: NatureGate, Wikipedia, Artfakta
Länkar:
Wikipedia
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av svärta