Sångsvan  Cygnus cygnus

Sångsvan © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Cygnus cygnus - vilket betyder, svan.

Typiska kännetecken:
140-160 cm. Vingspann på 205-235 cm. Mycket stor fågel. Kilformad näbb med svart spets och gul näbbrot. Dräkten är vit med lång hals och litet huvud. Ungfåglarna är gråbruna första året.

Förväxlingsrisk:
Knölsvan: Har orange näbb, med svart knöl ovanför näbbroten.

Finnes:
Häckar spritt över hela Sverige från Skåne i söder till nordligaste Lappland.

Äter:
Vattenväxter och dess rotstockar. Ibland även musslor och vatteninsekter.

Läte:
Ett starkt ljudande trumpetande.

Häckar:
Bygger oftast sitt bo på en liten holme i en göl eller tjärn omgiven av myrar.

Namnet nämns första gången 1835. "Sång-" syftar på artens vittljudande rop. Arten har också kallats för vild svan.

Gunnar Brusewits skriver att den poetiska uppfattningen om svanesången var att den var glad och förtröstanfull. Det berättas att när Sokrates vänner frågade honom om han oroade sig för döden, svarade Sokrates : "Jag gör som den döende svanen – Jag fröjdar mig!" Det fanns dock forskare, som i sin strävan att finna ett verklighetsunderlag för den romantiska vidskepelsen, påstod att svanen lät höra sitt klangfulla rop när han frusit fast i isen eller på annat sätt tillfogades smärta.

Sångsvanen jagades ivrigt i Norrland på 1800-talet bl.a. genom att man satte ut rävsaxar i vakar. Av skinnet gjorde man mössor och köttet åt man eller så skickade man det till en korvfabrik i Vadstena. Numera skyddar man svanarna och stora belopp har används för att utfodra dem.

En gammal småländsk vidskepelse sade att om man räknade svanarna i en plog så skulle de råka i oordning.

P.g.a. den intensiva jakten under 1800-talet minskade antalet sångsvanar drastiskt och fram till 1960 fanns uppskattningsvis endast 20 par kvar i nordligaste Lappland. Tack vare fridlysning och utplantering av svanar har beståndet sedan ökat kraftigt. Antalet häckande sångsvanar i dag torde vara närmare 4.000 par.

Sångsvanen är en lika aggressiv revirförsvarare som knölsvanen. Boet byggs oftast av dy och vitmossa samt rötter av vattenväxter, starr och ängsull. De tre till fem gulvita äggen ruvas i 35 till 40 dagar. I Lappland läggs äggen i slutet av maj eller början av juni. Ungarna utvecklas något snabbare än hos knölsvanen och blir flygga i augusti september.

Om hösten lämnar svanarna sina häckningsplatser mycket sent. Flyttningen kulminerar i november eller december och sammanfaller ofta med isläggningen. Sångsvanens vårsträck genom landet sker i mars – april då sjöar och fjärdar till stor del fortfarande är isbelagda. Stora flockar av sångsvanar samlar då ihop sig vid olika sjöar i väntan på att kunna fortsätta norrut. Speciellt känd är sjön Tysslingen i Närke där tusentals svanar kan beskådas varje vår.

Sångsvan är landskapsfågel för Norrbotten.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Fritextsök på fageln.se

Loading

Sångsvan – fler bilder

Sångsvan
Sångsvan
Sångsvan
Sångsvan

Sångsvan – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Sångsvan – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)
Svansjön Tysslingen

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet. E-post till webbansvarig, använd kontaktformuläret.

© 2010-2017 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve