Stjärtmes  Aegithalos caudatus

Latinskt namn:
Aegithalos caudatus - Aegithalos är ett grekiskt ord för "mes". Caudatus betyder "försedd med stjärt" eller "långstjärtad".

Typiska kännetecken:
Kroppslängden är omkring 15 centimeter. Mer än halva längden utgörs av den långa stjärten. Stjärtmesen har vitt huvud, svart rygg och rödgråa skuldror. De undre kroppsdelarna är vitaktiga. Halsen förefaller mycket kort och näbben är ytterst liten.

Finnes:
Häckar i större delen av landet med undantag för de nordligaste delarna.

Äter:
Den livnär sig på insekter, spindlar och andra smådjur. Ibland äter den talgboll vid fågelbord.

Läte:
Sången som hörs ganska sällan är ett drillande som påminner om blåmesens. Locklätet är ett sii-sii-siih.

Häckar:
Bygger ett konstrikt runt övertäckt bo av mossa, gräs, lavar och fjädrar med ett ingångshål vid sidan. Boet byggs oftast i en grenklyka.

Stjärtmesen är en mycket liten rund mes med lång stjärt. I flykten ser den ut som en liten ljus boll med svans. Flykten är hoppig och går i bågar. Klänger vigt i tunna grenar och hänger ofta uppochner.

Verkar trivas bäst i fuktig löv- och blandskog med rik undervegetation och med inslag av döda och döende träd. Det fritt liggande boet läggs i träd eller höga buskar i en klyka på någon uppstående gren, ibland lågt och ibland så högt upp som till 15 meter ovan mark. Boet kan också placeras mer eller mindre hängandes i smågrenarna på en yvig gran. Till bomaterial används mossa, hår, ull och lavar som flätas ihop på ett konstrikt sätt till en rundad sluten kammare. Ingångshålet görs upptill på sidan. Boet brukar på utsidan kläs med gråvita lavar, vilket gör att det kan vara ganska svårt att upptäcka. Inuti fodras med stora mängder fjädrar. Två till tre tusen sådana kan finnas i ett bo. Både hannen och honan deltar i bobyggandet. Ofta börjar de redan i mars och i början av maj brukar första kullen vara lagd.

De tio till femton äggen ruvas i tolv till tretton dagar av honan ensam. Om natten brukar även hannen sova i boet. När äggen kläcks matas ungarna av båda föräldrarna. Ibland kan även andra stjärtmesar komma och hjälpa till med matningen. Vanligtvis då de som inte har några egna ungar att ta hand om. Om det senare läggs en andra kull så kan även ungarna från första kullen hjälpa till med matningen.

Födan består framför allt av insekter och deras ägg och larver samt spindlar. Under höst och vinter äter stjärtmesen frön som övriga mesar och kan då sällsynt besöka fågelbord.

När ungarna är utflugna brukar de följa föräldrarna och stryka omkring i trakten efter mat. Vissa år kan en del flytta söderut men vanligen stannar de kvar i landet och bildar små flockar på runt tio individer, huvudsakligen bestående av familjen som håller ihop under hela vintern

Under natten sover de ofta på en gren tätt packade tillsammans. Under stränga vintrar kan stjärtmesbeståndet minska avsevärt så beståndet växlar mycket från år till år.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck