Skäggmes, hane © Steve Dahlfors
Latinskt namn:
Panurus biarmicus – betyder ungefär ”Den skickliga (eller händiga) fågeln med två skägg.”
Typiska kännetecken:
ca 16 cm. Kanelbrun på rygg och sidor, grått huvud och nacke och ljus undersida. Hanen har karaktäristiska mustaschteckningen på näbbens sidor
Finnes:
Lokalt vid slättsjöar och våtmarker i Götaland och Svealand.
Äter:
Insekter på sommaren och vassfrö på vintern.
Läte:
Snabbt upprepade ”ping” och ”tjing” som ibland följs av ett utdraget ”tjirr” samt en lågmäld sång.
Häckar:
Häckningsbiotop är stora områden med bladvass. Boet byggs i fjolårsvass strax ovanför vattenytan. Ända upp till fyra kullar läggs under en säsong och och ungarna från den första kullen kan häcka själva samma år. Makarna uppvisar stor tillgivenhet för varandra.
Skäggmesen ger ett livlig och oroligt intryck och trivs bland rörväxter och videbuskar vid sjöar och våtmarker.
Skäggmesen är en ganska ny art i Sverige. Den observerades först på 1960-talet och blev senare allmän vid sjön Tåkern, nära Vadstena i Östergötland. Den har även spridit sig till fler platser i södra och mellersta Sverige som t.ex. Dettern i Västergötland och Kvismaren i Närke.
Skäggmes är i stort sett en stannfågel vilket gör den känslig för hårda vintrar. Antalet häckande par kan därför variera ganska stort mellan olika år beroende på vintervädret.
Källa: Wikipedia, SR Naturmorgon
Länkar:
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av skäggmes