Snatterand  Anas strepera

Latinskt namn:
Anas strepera - vilket betyder, bullrande and.

Typiska kännetecken:
51 cm. Den mest anspråkslöst färgade av våra änder. Till största delen grå eller brunspräcklig, men har svarta stjärttäckare som brukar synas tydligt. Buken är vit och på vingarna syns svarta, vita och bruna teckningar. Näbben hos hannen i praktdräkt grå, medan den hos honan är mörk med ljus orangefärgada sidor.

Förväxlingsrisk:
Gräsandhona: Har brunspräcklig buk, helt enfärgad näbb samt blå vingspegel.

Finnes:
I huvudsak längs med Östersjökusten från Öland i söder till Uppland i norr. Längs Västkusten betydligt sällsyntare. Lokalt häckar snatteranden även i södra Sveriges inland.

Äter:
I huvudsak alger och späda vattenväxter samt frön, men även insekter kräftdjur och mollusker.

Läte:
Ett djupt nasalt kraxande "kro-ak".

Häckar:
I vatten med rik undervegetation.

Namnet nämns första gången 1814 ."Snatter-" är antingen en översättning av tyska Schnatterente eller syftar på det latinska namnet strepera, som betyder högljudd. Arten är känd för att vara snattrig och högljudd, speciellt då den uppträder i flock. Den har även kallats skrikand.

Redan i början av 1700-talet fanns ett fast bestånd i Uppland. Den spred sig sedan och i början 1900-talet betraktades den som en vanlig fågel i Mälardalen. Därefter inleddes en långsam tillbakagång, vilken såg ut att leda till artens försvinnande ur den svenska faunan på 1930-talet. Sommaren 1943 hände något och det rapporterades om en smärre invasion av snatteränder och arten observerades på flera olika lokaler i södra Sverige. Under mitten på 1990-talet uppskattades antalet häckande par till mellan 400 och 800. Sedan dess har antalet stigit ytterligare och år 2018 beräknades antalet vara 3000 häckande par.

Äggläggningen sker i juni, och boet ligger vanligtvis på en liten holme. Oftast är det dolt under buskar eller trädrötter. De 8 till 12 äggen är gulvita och ruvas i omkring 28 dagar. Snatteranden är en flyttfågel som lämnar vårt land i augusti - oktober. Har sina övervintringsområden kring Nordsjön. Återkomsten sker i april. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck