Bivråk

Latinskt namn:
Pernis apivorus – Släktnamnet ”Pernis” är hos Aristoteles namn på en rovfågel medan artnamnet ”apivorus” betyder biätare.

Typiska kännetecken:
46-58 cm med ett vingspann på ca 115-135 cm. Klen näbb. Mörk ovansida och ljus undersida. Tvärbandad på vingar och stjärt. Fjäderdräkten är variabel från mörk till ljus till rödbrun form.

Förväxlingsrisk:
Ormvråk: Kraftigare näbb, mörkare huvud och något mindre.
Fjällvråk: Ryttlar oftare än övriga vråkar. Har vit övergump.

Finnes:
Hela landet utom i fjällen och på Gotland. Ovanlig i norra Norrlands inland.

Äter:
Främst getingar och innehållet i deras bon som vaxkakor, larver och puppor.

Läte:
Ett klagande visslande ”piii-lu”.

Häckar:
I skogen där den ofta utnyttjar ett fjolårsbo eller ett bo byggt av en annan rovfågel. Lägger ett till tre ägg som föräldrarna ruvar tillsammans i ungefär en månad. Ungarna stannar i boet cirka sex veckor och blir sedan matade i ytterligare två veckor tills de är flygga.

Bivråken för en undanskymd tillvaro i löv- eller barrskog. Ibland kan man få se hanens märkliga flyktspel då han under det att han stiger sträcker vingarna rätt upp i luften och slår ihop dem med en tydlig smäll.

Bivråken minskade kraftigt i antal under 1980- och 90-talen. Minskningstakten avtog under början av 2000-talet för att senare plana ut. Nu beräknas det svenska beståndet vara ganska stabilt och uppgå till cirka 6.500 par.

Bivråken flyttar under augusti och september till tropiska Afrika. Återvänder till Sverige i maj.

Källa: Wikipedia, NRM, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer