Latinskt namn:
Lagopus muta – ”Lagopus” betyder harfot och syftar på de fjäderbeklädda benen och tårna, medan ”mutus” betyder stum. Troligen syftar det på att arten är mer tystlåten än andra ripor.
Typiska kännetecken:
Ca 30-35 cm. På vintern helt vit. Vår och sommar är den brungråspräcklig. I alla dräkter är stjärten svart. Hanen har svart streck mellan näbb och öga och röd kam ovanför ögat. Vita vingar.
Förväxlingsrisk:
Dalripa: Befinner sig sällan på högfjället. Större och mer rödbrun än gråbrun i sommardräkten. Hanen saknar det svarta strecket mellan näbb och öga.
Finnes:
På kalfjället.
Äter:
Knoppar, frön, blommor och bär. Ungarna äter även insekter.
Läte:
Ett antal likartade dämpade knarrande och snarkande läten.
Häckar:
Boet en enkel grop på marken. Lägger i ca 5-8 ägg som ruvas av honan cirka tre veckor. Ungarna tas om hand av honan.
Under ruggningen på höst och vår har fjällripan olika mycket vita och bruna fjäderpartier i sin dräkt. Fjällripan ruggar 3-4 gånger per år. På hösten ruggar den till en helvit dräkt som den bär fram till våren för att senare under året rugga två eller tre gånger till, då den får fler och fler bruna fjädrar. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt och fungera som kamouflerande skydd mot rovdjur.
Det svenska beståndet av fjällripa anses vara livskraftigt. År 2018 uppskattades antalet till 124.000 häckande par.
Källa: Wikipedia
Länkar:
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av fjällripa



