Gärdsmyg © Steve Dahlfors
Latinskt namn:
Troglodytes troglodytes – vilket betyder, boende i håligheter.
Typiska kännetecken:
9-10.5 cm. Röd- eller kanelbrun på ovansidan och på undersidan brunvit med en mörk tvärvattring. Har en ganska lång och spetsig näbb, som är nedåtkrökt. Könen lika.
Finnes:
I löv- och barrskog, ofta där undervegetationen är tät, exempelvis i anslutning till nyupptagna hyggen. Den är vanligt förekommande i södra halvan av landet och längs norrlandskusten. Glesare förekomster i norra och nordvästra Norrland.
Äter:
Spindlar och insekter.
Läte:
Mycket ljudlig trots sin storlek. Locklätet består av en serie knäppningar, medan oroslätet är metalliskt klingande.
Häckar:
I en risbuske, rotvälta eller i en enbuske. Boet består av mossa med fjädrar som foder. Hanen bygger flera bon utan foder, men där han övernattar. Honan lägger sex till åtta ägg i april-maj, som ruvas i 14-15 dygn. Två kullar per säsong förekommer.
Gärdsmygens utbredning och antalet häckande par beror mycket på hur kall vintern blir. Ända upp till 90% av beståndet försvann mellan 1975-1979. I norra Svealand och i synnerhet i Norrland, kan arten efter några stränga vintrar vara helt försvunnen från vissa områden. Det beror bl.a. på dess dåliga förmåga att lagra fett.
Från senare delen av 1900-talet har gärdsmygen ökat i antal och spridit sig norrut i landet. Enligt beräkningar har antalet par i Sverige ökat från kanske cirka 500.000 par på 2010-talet till cirka 800.000 par i början på 2020-talet. En starkt bidragande orsak tros vara de mildare vintrarna.
Enligt gammal svensk folktro är gärdsmygen en trind, storhuvad liten gynnare som kilar som en liten mus kring rishögar och rotvältor, alltid med den lilla stjärten stolt pekande rätt upp. Namnet har den fått av sin vana att smyga omkring bland gärdsel och risbråtar. Den kallas också för tummeliten och baskakung i Skåne, Thomas i gärdet i Norrbotten, meshätta och gärdsgårdsmesa i Småland, mysing i Kalmartrakten och tummetott i Dalarna. Namnlistan kan göras ännu längre. Om gärdsmygen berättas samma saga som om kungsfågeln som ridande på örnens rygg kunde flyga högre än någon annan fågel.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck
Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av gärdsmyg