Latinskt namn:
Ardea cinerea – vilket betyder, askgrå häger.
Typiska kännetecken:
84 – 102 cm. Vingbredd 155 – 175 cm. I huvudsak grå på ovansidan och vit eller ljusgrå på undersidan. Flyger med indragen hals, kupade vingar och framifrån syns då vita fläckar på vingknogarna. Även när den står har den ofta halsen krökt. Sitter gärna i träd.
Förväxlingsrisk:
Trana: Tranor sitter praktiskt taget aldrig i träd. Både stående som flygande tranor har oftast en rak hals. Tranan har en yvig plym som döljer stjärten.
Finnes:
Från Skåne till Jämtland-Ångermanland.
Äter:
Fisk, grodor, vatteninsekter, maskar och ibland även sorkar och möss.
Läte:
Ett ljudligt hest kraxande ”kah-ährk”.
Häckar:
Trivs bäst tillsammans i större eller mindre kolonier. Boet byggs oftast högt uppe i ett träd, men det kan även duga med lägre buskar, i vassen eller sällsynt på marken.
Ordet häger är känt sedan medeltiden, ca. 1400 – 1450, men förekommer i ortsnamn som torde gå tillbaka till järnåldern som t.ex. Hägerstad i Östergötland. Arten kallas också för grå häger eller vanlig häger.
När gråhägern först kom till Sverige är lite oklart men redan på 1600– och 1700–talet fanns väletablerade hägerkolonier kring de sydskånska sjöarna. Gränserna för artens utbredning i historisk tid är ej heller helt fastlagd, men sedan 1950–talet har gråhägern spridit sig snabbt norrut. Totalt ökar fortfarande beståndet av gråhäger i Sverige tack vare att den ökar och expanderar i de norra delarna av utbredningsområdet.
De ofta fem till antalet lagda äggen ruvas i 25 till 28 dagar av båda föräldrarna. Dock blir det bara i snitt tre ungar som blir flygfärdiga från varje bo. Under första levnadsåret överlever bara 67% av ungarna. Under de fortsatta levnadsåren är dödligheten mycket låg, och en gråhäger kan bli upp till 20 år.
Under hösten flyttar inte gråhägern längre söderut än att den kan hitta öppet vatten. Under strängare vintrar kan den flytta ner till Danmark, Holland eller Belgien och en del kan även flytta så långt som till Sydspanien eller Nordafrika. Återkommer när isarna börjar spricka upp på våren.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)
Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon (med läte)
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av gråhäger



