Kattuggla

Kattuggla © Steve Dahlfors
Kattuggla © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Strix alucoStrix betyder, uggla, aluco är ett gammalt latinskt ord som troligen betyder ”hoande uggla”

Typiska kännetecken:
37 – 43 cm. Vingspann 81 – 96 cm. Våran vanligaste uggla. Framför allt en nattfågel men visar sig även om dagen då den sitter och vilar uppe i ett träd. Dräkten varierar kraftigt, från klart rödbrun till gråvit. Hela dräkten är fint vattrad och streckad med mörkgrått. Flykten är rak med ganska raska vingslag ofta följt av raka glidningar. Vingarna ganska korta och rundade.

Finnes:
Kattugglan häckar tämligen allmänt i södra Sverige samt sydöstra Norrland. Förekommer även längre norrut längs norrlandskusten. Föredrar lövskog, gärna ekskog, parker, större trädgårdar och träddungar. Stannfågel.

Äter:
Småfåglar och smågnagare.

Läte:
Ett långt dallrande hoande som kan höras flera kilometer. Ofta hörs också ett skarpt ”klävitt”.

Häckar:
Helst i ihåliga träd eller holkar. Lägger äggen tidigt på våren, vissa år redan i slutet av februari, vanligen dock i mars. Kan bli väldigt aggressiv vid boet och går ibland till anfall mot närgångna människor.

Kattuggla © Steve Dahlfors
Kattuggla © Steve Dahlfors

Namnet användes första gången 1746 men är säkert äldre. I den ornitologiska litteraturen uppträder det dock inte förrän 1817. Kattugglan har fått sitt namn efter det kattlika ansiktsuttrycket. Arten har även kallats nattuggla, nattskråma, likuggla, ofågel, haruggla och skrikuggla. Det sistnämnda namnet har i synnerhet använts för den grå fasen som länge betraktades som en egen art.

Ugglor har alltid ansetts vara dystra och olycksaliga fåglar som bådar olycka och död. Hennes gälla ”klävitt” översattes direkt till ”kläd vitt” dvs. ta fram svepning för en död. Hördes ropet framme vid huset trodde man att någon snart skulle dö. Satte sig ugglan på något högt föremål på gården fanns det stor risk för eldsvåda. För att skydda djuren mot åska och eldsvådor spikade man upp en död uggla ovanför ladugårdsdörren under 1500-talet. Någon annan praktiskt ”användning” har man inte haft av henne, sades det då.

Kattugglan har ett fantastiskt mörkerseende. Tester som har gjorts visar att den i ett mörklagt rum kan upptäcka en mus i skenet av ett tänt stearinljus som är placerat 200 meter bort.

Kattugglan har expanderat norrut i Sverige under senare tid men det totala antalet har inte på verkats nämnvärt utan uppskattas till cirka 18.000 par.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon
Artportalen:
Bildgalleri
Rapporterade observationer av kattuggla