Kungsörn

Latinskt namn:
Aquila chrysaetos – betyder ”Den gyllene örnen”.

Typiska kännetecken:
80-95 cm. Vingspann 190-225 cm. Brun. Vuxen kungsörn har gul hjässa och nacke. Stjärten rundad med vit bas på undersidan. Yngre fåglar mer kontrastrik vingundersida och stjärt. Tarserna helt fjäderklädda.

Förväxlingsrisk:
Havsörn: Generellt lite större, mer spetsig stjärt. Vuxna havsörnar har helvit stjärt.

Finnes:
Fjällen och angränsande barrskogar, Norrlands inland, Gotland (ett av världens örntätaste område) och Skåne. Enstaka häckningar på senare år även i övriga Götaland och södra Svealand.

Äter:
Medelstora däggdjur och fåglar.

Läte:
Gör sällan ljud. Ett gällt ”kjak” och måslika kackel.

Häckar:
Bygger stort bo, 1,5 meter i diameter och upp till tre till fyra meter högt. Gärna en bit ner i en kraftig tall. En till tre ungar per kull.

Kungsörnens byten är ofta hare och skogshöns. Också sjöfågel och djur som t.ex. räv finns på menyn samt vintertid även as. Örnen kan ta renkalvar vilket resulterar i konflikter med renskötseln.

Kungsörnen häckar i fjälltrakter och stora äldre skogsområden. Vid god bytestillgång kan par kan etablera sig så nära varandra som 10 km. Kungsörnen bygger ofta flera bon, så kallade alternativbon, som kan ligga flera kilometer från varandra. En häckning resulterar ofta i en till tre ungar varav vanligtvis endast en överlever till flygfärdighet. Ett kungsörnspar häckar inte alla år och lyckas i genomsnitt föda upp en unge vartannat år.

Ungfåglar har hög dödlighet som framförallt beror på sämre jaktförmåga än vuxna djur. De största hoten mot kungsörnen är annars biotopförstörelse och miljögifter. Kungsörnen är beroende av stora orörda skogsområden och kraftiga boträd. Den är känslig för störningar och har svag och långsam reproduktion. Andra hot är t.ex. kraftledningar och att örnar dödas av tåg och bilar när de sitter på vägar och räls och äter av trafikdödat vilt och ren. Olaglig förföljelse är också ett problem för artens fortlevnad i vissa delar av fjällvärlden.

I början av förra seklet trodde man att kungsörnen höll på att utrotas från Skandinavien. Nu ökar den svenska populationen något i antal, delvis beroende på utfodring vintertid. När det gäller fjällbeståndet, däremot, sker en tillbakagång. Illegal jakt och avverkning av gamla skogar nära fjällen anses vara exempel på anledningar till minskningen.

Ringmärkning har visat att vissa kungsörnar har levt i över 30 år.

Ungfåglar flyttar ofta korta sträckor under vintern, medan adulta fåglar i allmänhet stannar i häckningsområdet.

Kungsörn är landskapsfågel för Härjedalen.

Källa: Wikipedia, NatureGate, Naturvårdsverket

Länkar:
Örn-72
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av kungsörn