Näktergal © Steve Dahlfors
Latinskt namn:
Luscinia luscinia – betyder ”näktergal”.
Typiska kännetecken:
18 cm. Oansenlig. Gråbrun till färgen. Karaktäristisk sång, ofta om natten, som kan höras flera kilometer.
Finnes:
Upp till södra Svealand och södra norrlandskusten.
Äter:
Maskar, insekter, spindlar och bär.
Läte:
Hög ljudnivå på sången som innehåller en mängd rytmiska knäppande, smackande, kastanjettskallrande ljud bland flöjttoner och visslingar. Sjunger huvudsakligen sent på kvällen och natten.
Häckar:
Väl gömt bo nära marken i buskar och snår. Trivs i snåriga och fuktiga miljöer som t.ex. skuggiga lövskogar. Förekommer även i parker och trädgårdar.
Anländer i maj och flyttar i augusti för övervintring i Östafrika.
Näktergalen ökade i antal under 1900-talet och spred sig norrut men de senaste decennierna tror man att det svenska beståndet minskat med ca. 30–70 % och uppskattas 2018 till cirka 27 000 par.
Näktergal är landskapsdjur och landskapsfågel för Öland.
Källa: Wikipedia och SR Naturmorgon.
Länkar:
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av näktergal