Latinskt namn:
Erithacus rubecula – Erithacus är ett gammalt grekiskt ord (erithakos) som redan Aristoteles använde för att beskriva en liten rödbröstad fågel. Rubecula kommer från latinets ruber, som betyder ”röd”, med ändelsen -cula som betyder ”liten”.
Typiska kännetecken:
14 cm. Rund kropp med orange-rött bröst.
Finnes:
Förekommer allmänt i hela landet.
Äter:
Insekter och insektslarver.
Läte:
Som en porlande bäck av klara toner med nyckfulla tempoväxlingar. Ofta inleds sången med en hög utdragen ton.
Häckar:
All slags skog, parker och trädgårdar. Trivs även ute på kala skärgårdsöar om det där bara växer mindre buskage.
Namnet nämns första gången 1805 och syftar på det röda bröstet. Arten har även kallats rotgel och rödhakesångare.
Rödhaken har troligen haft sin nuvarande utbredning under de senaste 200 åren. Den är också en av världens bäst kända arter fågelarter tack vare ingående studier. Ringmärkning av rödhakar har visat på livslängder på upp till 10 och 11 år. Detta tillhör undantagen, för om varje rödhake skulle bli tio år skulle ett par ha förökat sig till 20 miljoner under denna tidsrymd. Medellivslängden är i själva verket förvånande kort, endast ett år.
Innan en rödhake intar ett nytt revir börjar den sjunga lite lågmält undanskymt lågt ner i en buske. Låter ingen annan rödhake höra av sig avancerar den snabbt uppåt och så snart den kommit upp till trädtopparna så sjunger den för full hals och har då intagit reviret.
Boet byggs ofta på marken under någon buske men kraven tycks inte vara så rigorösa. Bon har hittats i gamla sängar, rockfickor, järnvägsvagnar, bilar och även i ett mindre flygplan. I sistnämnda fallet följde den ruvande honan med på flygfärderna. I boet läggs oftast sex ägg som är vitaktiga med mörka prickar på. Tidschemat för en häckning är för bobygget fyra dagar, äggläggningen fem dagar, ruvningen 13 dagar, och sedan 14 dagar till innan ungarna lämnar boet.
När honan ruvar bruka hon ligga så att det röda bröstet inte ska synas och likadant är det när fåglarna inte häckar att om de ser exempelvis en hök i närheten så försöker de alltid att dölja det orangeröda bröstet för att undgå upptäckt. Antalet rödhakar i Sverige har uppskattats till 3.000.000 – 6.000.000 par vilket gör den till en av våra vanligaste fåglar. På senare har dock en kraftig minskning uppmärksammats. I september till november flyttar rödhaken söderut till Medelhavsländerna för att sedan återkomma igen i slutet av mars eller början på april.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck
Länkar:
Wikipedia
P2-fågeln (med läte)
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av rödhake




