Rödspov

Latinskt namn:
Limosa limosa – Vilket betyder ungefär, den som lever vid dy och gyttja.

Typiska kännetecken:
35 till 45 cm Har ett vingspann på upp till 75 centimeter. En spov som lätt känns igen på sina iögonfallande vita vingband samt den svart- och vit-tecknade stjärten.

Finnes:
Vid fuktiga strandängar på Öland samt begränsat till några platser på Gotland, i Skåne och Östergötland.

Äter:
Insekter, blötdjur och maskar.

Läte:
Flyktlätet kan beskrivas som ”vicka, vicka, vicka”. Spelet består av ett upprepat ”kviity”.

Häckar:
Boet göms väl på marken och är en fördjupning som inreds med strån och andra växtdelar.

Namnet användes första gången 1871. ”Röd-” syftar på artens tegelröda sommardräkt. Rödspole är känt som dialektnamn på arten och har möjligen gett upphov till rödspov genom ”systematisering” av namnet. Spov kommer troligen av ett samgermanskt verb –spovan, ”skynda sig, ila”. Det har funnits olika åsikter om namnet skall anses syfta på spovarnas flykt eller gång. Arten har även kallats träskspov, svartstjärtad rödspov och svartstjärtad långnäbba.

Fynd av benfragment visar att arten förekom på Öland redan under järnåldern. Från mitten av 1800-talet finns uppgifter från Öland som gör gällande att rödspoven var så vanlig att dess ägg användes till pannkakor och svinmat. Mot slutet av 1800-talet minskade beståndet kraftigt och arten försvann nog helt från Gotland. Antagligen var det en kombination av alltför intensivt äggplockande samt utdikningar och nyodlingsprojekt som orsakade nedgången. År 1933 återkom rödspoven till Gotland samtidigt som förekomsten på Öland nådde sitt absoluta bottenläge med mindre än sex häckande par. Senare ökade arten i antal men med en ostabil förekomst. Kring millennieskiftet minskade beståndet igen, en minskning som fortsatt, utom på Öland där den på senare år tycks öka i antal. I början av 2020-talet beräknades den svenska populationen av rödspov till cirka 100 häckande par.

I april uppsöker den häckningsområdena och då utför hanarna ett joddlande flyktspel, inte sällan i grupp. Många par som förblir tillsammans under hela livet återkommer varje år till samma häckningsplats. Boet, som göms väl i tät vegetation, är en grop i marken som inreds med strån och andra växtdelar. De vanligen fyra långsträckta äggen är ljust olivbruna med stora mörka fläckar på. De läggs i slutet av april eller början av maj. Båda könen ruvar, hannen mest. Ruvningstiden är 24 dygn, och efter en månad är ungarna flygfärdiga.

Födan består av insekter, blötdjur och maskar. I vinterkvarteren i Afrika äter den däremot i stor utsträckning nedfallna frön av bland annat ris.

Rödspoven blir könsmogen efter två års ålder och kan bli upp till 15 år gammal.

Kring mitten av juli överges de svenska häckplatserna som regel, och flyttningen går mot söder och sydväst till Medelhavsländerna och Afrika. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon (med läte)
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av rödspov