Latinskt namn:
Dryocopus martius – vilket betyder ungefär, ”Den som träget arbetar med träd”, samt namnet på en helig fågel i Rom som var tillägnad krigsguden Mars. (se nedan)
Typiska kännetecken:
46 cm. Europas största hackspett. Helsvart med endast rött på huvudet. Honan bara röd i nacken.
Finnes:
I hela landet med undantag för fjällregionen och utpräglade slättområden.
Äter:
Lever till stor del på myror, men även andra insekter och skalbaggar.
Läte:
Ett vittljudande starkt ”kly-kly-kly” som påminner mycket om gröngölingens läte. Har även ett långt utdraget klagande läte.
Häckar:
Häckar gärna i högstammig skog, både barr-, och lövskog. Väljer ofta en reslig tall eller asp som boträd. Helst högt upp på mellan 5 till 10 meters höjd.
Spillkråkan har fått sitt svenska namn av att hon spiller träspån omkring sig när hon hackar ut sitt bo ur en trädstam. Namnet är känt från 1700-talet men är säkert äldre än så. Men hon har också begåvats med en mängd andra namn, tallhackare, svartspett, spelkråka, hålkråka och regnkricka för man trodde att det skulle bli regn när hon flög över skogen och ropade ”kricka kricka”. Ett annat namn var Gertrudsfågeln. En sägen berättar att Vår Herre bad om bröd i en torparstuga, men vägrades detta av torparhustrun, som hette Gertrud. Till straff förvandlades hon då till en fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd – kvinnan hade burit en röd hätta.
På relativt hög höjd, mellan fem till tio meter, hackar spillkråkan ut sitt bohål. Ingångsöppningen är oval och bokammaren ofta över en halv meter, ibland upp till en meter djup. Arbetet med att hacka ut barnkammaren kan ta upp till en månad, och båda föräldrarna hjälps åt. Ofta hackas ett nytt bohål upp varje år.
Spillkråkans kull består av tre till sex ägg som läggs i slutet av april eller början av maj. De ruvas av båda föräldrarna och efter endast 12-14 dagar kläcks äggen. Förvånansvärt kort tid för en så stor fågel. Under den första veckan värms ungarna nästan ständigt, men skulle de lämnas ensamma i boet packar de ihop sig som en ”värmepyramid”, d.v.s. att de sitter på sina fötter och lutar sig mot varandra. Formationen hjälper dessutom ungarna att hålla upp sina tunga huvuden till dess föräldrarna kommer med mat. Ungarna matas med föda som stöts upp av föräldrarna.
I Sverige ökade antalet spillkråkor från mitten av 1970-talet men sedan millennieskiftet minskar bestånden i norra Svealand och Norrland. Orsaken tros bl.a. bero på det moderna skogsbruket som ger minskad tillgång på lämpliga boträd. Spillkråka är en viktig art för t.ex. salskrakar, knipor, skogsduvor, ugglor och starar eftersom de gärna använder spillkråkans gamla bohål.
Under vintern stannar som regel de äldre spillkråkorna vid boplatsen medan ungfåglarna kan ge sig iväg på längre strövtåg.
Kung Picus styrde sitt rike i Latium med mod och visdom. Han var son till krigsguden Mars och älskad av sitt folk. En dag mötte han trollkvinnan Circe, som försökte vinna hans kärlek. När Picus avvisade henne, förvandlade hon honom i vrede till en spillkråka. Sedan dess har fågeln varit helgad åt Mars – ett tecken på styrka, mod och oföränderlig trohet.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Wikipedia
Länkar:
Wikipedia
SR Naturmorgon (med läte)
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av spillkråka