Nattskärra  Caprimulgus europaeus

Latinskt namn:
Caprimulgus europaeus - vilket betyder, getmjölkare.

Typiska kännetecken:
26-29 cm. vingspann ca 60 centimeter. Spräcklig i svart och i olika gråa och bruna toner. Ljus fläck långt ut på vingarna och längst ut på sidorna av stjärten.

Finnes:
Södra Sverige upp till södra Norrland.

Äter:
Insekter som fångas i luften.

Läte:
Ett surrande errrrrrurrrrrrrrerrrrrr... under kvällar och nätter som kan pågå flera timmar i sträck.

Häckar:
Gles tallskog och hyggen. Bygger inget bo utan lägger äggen direkt på marken.

Det finns ett stort antal dialektala namn på nattskärra t.ex.: blakka, hörknarr, kvällknarr, nattblacka, nattblarra, nattnorpa, nattskräva, nattskrävla, nattskäddra, spinnrock och spånkäring. Alla dessa namn anser man härstammar från nattskärrans karaktäristiska nattliga läten.

Det vetenskapliga namnet Caprimulgus betyder getmjölkare vilket avspeglar en gammal tro att nattskärror suger mjölken från getter, skadar deras juver och gör att de så småningom blir blinda. Enligt andra föreställningar förknippas nattskärror med onda makter och att de skulle vara döda människors själar.

Nattskärran är uteslutande skymnings- och nattaktiv. Dagarna tillbringas ofta på marken eller utsträckt längs en trädgren väl kamouflerad och svår att upptäcka. Under sena försommarkvällar och nätter kan man höra det typiska spinnande lätet från den glesa tallskogen eller det lite äldre hygget.

Flykten är ljudlös men ibland hörs tydliga klatschar när vingarna slås mot varandra och är man tillräckligt nära och det inte är för mörkt ser man de ljusa fläckarna på vingar och stjärt.

Den flyttar i september till Öst- och Sydafrika och återkommer i maj.

Källa: Wikipedia, P2-fågeln