Orre Lyrurus tetrix
Spelande orrtupp © Steve Dahlfors
Orrhöna © Steve Dahlfors
Latinskt namn:
Lyrurus tetrix - vilket betyder, lyrstjärtat och "tetrix" anses vara ljudhärmande.
Typiska kännetecken:
50 cm. Stor skogshönsfågel. Tuppens fjäderdräkt är glänsande blåsvart, klarröda valkar över ögonen och stjätren är lyrformad i svart på ovansidan ock vitt på undersidan. I flykten syns de rundade vita vingundersidorna och på den svarta ovansidan framträder tydligt ett vitt vingband. Hönan och ungfågeln är spräckligt gråbruna med en lätt kluven stjärt.
Förväxlingsrisk:
Tjäder: Större. Honan har en tydlig orange fläck på bröstet.
Finnes:
Mer eller mindre allmänt i södra Sverige, men blir mer och mer ovanlig ju längre upp i norr man kommer. Föredrar öppna skogsmarker såsom hedar, mossar och kalhyggen. Går ibland upp på grusade skogsvägar för att äta småsten som hjälp till matsmältningen
Äter:
Bär, björkknoppar frön och skott. Under sommaren äter ungfåglarna också insekter, larver och andra smådjur.
Läte:
Tuppens läte är en tvåstavig väsning. Hönan ett skrockande "kock, kock". Orrspelet består av en rad olika bubblande och pyschande läten.
Häckar:
Orrhönan lägger sitt bo på marken, vanligen under en buske eller dolt av ljung och bärris.
Orren har en mycket lång historia i landet. Namnet användes först 1311, men är säkert mycket äldre. Namnets ursprung är okänt men det antas vara ljudhärmande. Under 1700-, och 1800-, och även i början av 1900-talet var orren, tillsammans med övriga skogshöns, ett betydelsefullt ekonomiskt tillskott för befolkningen i Sverige.
Under 1930 talet var det speciellt god tillgång på orre och övrig skogsfågel. Sedan dess räknar man med att den minskat med mellan 60 - 80% i södra Sverige. I Blekinge skärgård var orren en karaktärsfågel fram till 1950-talet, och på Öland där den fanns under 1800-talet har den försvunnit så gott som helt. Idag räknar man med att det i Sverige finns ca. 116.000 par.
När på våren som orrspelet börjar beror delvis på när det blir barmark. Det har visat sig att tillgången på bara fläckar i snön stimulerar till spel. Först i april blir det dock riktig fart på spelandet, och det är då även honorna ibland brukar komma på besök. Ofta övernattar orrtupparna i närheten av spelplatsen, för att i tidiga morgonen när det ännu är mörkt inta sina positioner. Senare på morgonen när solen kommit upp brukar de fortsätta sitt spel uppflugna i någon grantopp.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck