Skärsnäppa Calidris maritima
Skärsnäppa. Wikimedia
Latinskt namn:
Calidris maritima - Calidris eller Scalidris är namnet på en fågel. I vetenskaplig litteratur gavs namnet ursprungligen åt sandlöparen, en annan småvadare. Maritima betyder att den lever vid havet.
Typiska kännetecken:
22 cm. Storlek ungefär som en stare. Känns igen på sin kortbenta och kompakta byggnad samt på den klippgrå färgen. Buken vit men i övrigt mörk. Sommardräkten mer spräcklig än vinterdräkten
Finnes:
På högt belägna fjällhedar och platåer i norra Sverige. Somliga övervintrar på små skär på Västkusten
Äter:
Vegetabilier, insekter, fiskyngel samt små kräft- och blötdjur.
Läte:
Ett lågt "kytt".
Häckar:
På marken i en liten grop fodrad med strån och torra löv.
Namnet användes första gången1871. "Skär-" syftar på vanan att under flyttningen och vintertid i stor utsträckning hålla till på skär i havsbandet. Arten har även kallats svartgrå strandvipa, vassbärare, skärmus, havssnäppa och fjärdsnäppa.
Det första fyndet av skärsnäppa i Sverige gjordes i norra Uppland kring 1785. Under andra hälften av 1800-talet gjordes de första fynden på häckningsplatserna i fjällkedjan, men det dröjde ända till slutet av 1930-talet innan några säkra häckningar kunde konstateras. Under 1900-talet fann man flera häckningar på olika platser ibland annat Jämtlands-, Åseles- och Pites lappmarker. Det ökande antalet häckningsfynd beror säkerligen inte på någon expansion av arten utan mer på att fjällvärldens fågelfauna har utforskats mer. Även om säkra uppskattningar av arten i Sverige saknas så torde antalet häckande skärsnäppor vara mellan 1.000 till 3.000 par.
I slutet av maj eller början av juni är skärsnäppan tillbaka på häckplatserna. Hos oss bebor den fjällslätter med stenig, sparsamt vegetationsklädd mark. Många gånger i närheten av smärre fjällsjöar i lavregionen på 900 till 1.400 m över havet.
Hannen gör flera bogropar och honan väljer sedan en av dem. Gropen är fodrad med fjolårslöv av viden och dvärgbjörk. De normalt fyra äggen, ljust olivgröna med snedställda leverbrun, svartaktiga och gråvioletta fläckar, läggs vanligen mellan 12 och 20 juni. Sena vårar dock först i juli. Båda makarna ruvar i långa perioder, blott en eller två avlösningar per dygn. Ruvningstiden brukar vara 21 till 22 dygn Om någon kommer för nära boet kan de äldre fåglarna spela skadad och därefter springa som en sork.
Ungarna följer hannen men livnär sig själva och kan flyga efter 3-4 veckor. Flyttningen börjar redan i juli, oftast då honor som har ruvat klart sina ägg och fåglar som ej kommit till häckning. Födan utgörs av vegetabilier, insekter, fiskyngel samt små kräft- och blötdjur. Den högsta kända åldern för en skärsnäppa är 8 år och 1 månad.
Flertalet flyttar betydligt senare, i september till oktober. Skärsnäppan övervintrar vid Norges kust, vid vår västkust och i mindre antal vid klippiga ställen i Östersön. Många övervintrar vid kusterna av Nordsjön. Flockarna är väl kamouflerade mot stenar och är därför lätta att förbise. Dessa vinterfåglar ses mest i oktober-november och april-maj. Den syns då ofta på översköljda tångbevuxna skär där den sitter utan problem när bränningarna slår över fågeln.
Jämfört med de flesta andra småvadare flyttar alltså skärsnäpporna över korta avstånd även om vissa kan påträffas ända ner till Medelhavet.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Bild: Wikimedia. By Andreas Trepte (Own work) [CC-BY-SA-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons