Smålom  Gavia stellata

Latinskt namn:
Gavia stellata - vilket betyder ungefär, en liten vattenfågel och stjärnbeströdd, syftande på den fläckiga dräkten.

Typiska kännetecken:
53 cm – 69 cm. I sommardräkt askgrått huvud med brunröd halsfläck. Ryggen jämngrå beströdd med små ljusare fläckar som är svåra att se på längre avstånd.

Förväxlingsrisk: 
Storlom: Storlommen är större, har svart halsfläck och svart-vit tydlig teckning på ryggovansidan.

Finnes:
Häckar spritt över stora delar av landet. I huvudsak en nordlig utbredning med tyngdpunkt på västra Svealand och södra Norrland.

Äter:
Fisk och större vatteninsekter.

Läte:
Ett utdraget jämrande ”eeaaoh” och ibland ett kacklande läte när den flyger.

Häckar:
Bygger sitt bo vid små tjärnar eller gölar, som ligger ute i mossar eller på fjällhedar. Kan också häcka vid skogstjärnar, vars stränder delvis utgörs av myrmarker eller gungfly.

I likhet med storlommen så undviker även smålommen vass-sjöar. De små vatten som den häckar vid är ofta fisktomma eller fattiga på fisk och smålomen måste därför hämta föda åt sig själv och ungarna från havet eller större sjöar. Dessa fiskeplatser kan ofta ligga flera mil ifrån häckningsplatsen. Boet ligger vanligen i en tuva eller i mossan intill strandkanten i ett gungfly. Ruvningstiden är 24 – 29 dagar och båda föräldrarna turas om med ruvningen.

Lom är ett gammalt namn som ursprungligen användes utan urskiljning för både storlom och smålom. Ordet lom är samgermanskt och kommer av en rot med betydelsen ”skrika, genljuda”. Namnet syftar väl snarast på storlommens vittljudande rop. Samma rot torde ingå i uttrycket ”lomhörd”. För att separera de båda arterna åt lanserades namnen storlom och smålom år 1835. Smålommen har även kallats för havslom.

Enligt beräkningar gjorda på 1990-talet uppskatts antalet smålomar till ca. 1.200 – 1.400 par. Av dessa torde endast ca. 75 – 90 par häcka i de södra delarna av landet.

I september till november flyttar smålommen söderut mot Europas västkust. Ofta flyttar de längs med några större älvdalar ut mot havet och följer sedan havskusten söderut. Några övervintrar i södra delarna av Sverige medan en del kan flytta så långt ner som till medelhavet. I april, maj återvänder de till sina häckplatser.

Smålom är landskapsfågel för Värmland.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck