Större hackspett  Dendrocopos major

Latinskt namn:
Dendrocopos major - vilket betyder, större trädhuggare.

Typiska kännetecken:
23 cm. Våran vanligaste hackspett. Har en iögonfallande vit fläck på var vinge. Hannen har svart hjässa med röd nacke, honan saknar röd nackfläck och ungfåglarna har röd hjässa. Samtliga har röda undre stjärttäckare.

Finnes:
Den mest spridda av våra hackspettar. Förekommer allmänt i hela landet norrut till Lycksele Lappmark och södra Norrbotten. Längre norrut blir den mer sällsynt och saknas helt som häckfågel i fjällbjörkskogen.

Äter:
Främst insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd. På vintern lever den framför allt av barrtädens frön.

Läte:
Vanligaste lätet ett vasst ”kyck”. Trummar ofta på våren med ca. 10 snabba slag per sekund.

Häckar:
Boet hackas oftast ut i ett lövträd. Ibland börjar hanen på flera hål samtidigt innan han fullföljer ett av dem till ett färdigt bohål. Det händer ibland att den större hackspetten använder samma boträd år efter år, men hackar då upp nya bohål intill de gamla.

Namnet användes först 1828 och är en översättning av det vetenskapliga namnet, ”dendrocopus”, som betyder hackspett och ”major”, som betyder stor. Det vetenskapliga namnet i sin tur motiverades av att den större hackspetten var den största av de brokspettar som Linné kände till. Den vitryggiga hackspetten är något större men urskildes inte som en särskild art av Linné. I namnet hackspett kommer ”hack-” av betydelsen hacka. ”Spett” kommer av en äldre form av speht som är släkt med ordet spik och spett. Arten har också kallats gyllenränna, hackspett, hackspik och trärännare.

Större hackspetten var av allt att döma en vanlig fågel redan under 1800-talet. Arten har troligen ökat kraftigt i antal sedan dess och förklaringen torde vara ett utökat födotillgång vintertid i form av större granplantage och den alltmer populära matningen av fåglar vid fågelbord. Den svenska populationen av uppskattas idag till 100.000 – 250.000 häckande par.

Tidigt på våren börjar hackspettarnas trumvirvlar att höras och hanen börjar då sin uppvaktning av honan. Kullen består av fyra till sju ägg, ibland åtta. Båda könen ruvar, hanen mest om natten. Efter 15 dagar kläcks äggen och ungarna stannar i boet under ca. 20 till 24 dagar.

Större hackspetten är inte specialiserad på någon viss sorts föda. Under sommarhalvåret söker den mest efter insekter och andra smådjur i trädstammar och under vintern lever den framför allt av frön som den hackar ur barrträdens kottar. Det är för detta ändamål som den använder de ”hackspettsmedjor” som man ofta träffar på i skogen. De består av en barkspringa där hackspetten kilar fast kottarna och sedan hackar upp fjällen och plockar fram fröna. En engelsk undersökning har visat att en hackspett under en vintersäsong konsumerar upp till över tre tusen kottar. Under vissa vintrar med dålig tillgång på kottar flyttar större hackspetten invasionsartat söderut och kan då nå långt ner i Europa.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck