Trädgårdssångare Sylvia borin
Trädgårdssångare. Wikimedia
Latinskt namn:
Sylvia borin - vilket betyder, skogslevande oxe. Troligen syftar oxe på att den gärna höll till i hagar med boskap.
Typiska kännetecken:
14 cm. Mycket oansenlig och dräkten saknar kontraster. Man brukar säga att främsta kännetecknat är just att det inte finns några. Det anonyma utseendet har istället kompenserats med en mycket vacker sång.
Förväxlingsrisk:
Törnsångare: Mer kontrastrik med vit haklapp rosafärgat bröst och bruna vingar.
Finnes:
Allmänt i hela Sverige.
Äter:
I huvudsak insekter och deras larver, men under hösten äter den gärna bär och frukter.
Läte:
Sången är ofta lång och består av ett jämt joddlande av flytande toner, som ofta framförs på kvällarna.
Häckar:
Helst i örtrik löv- och blandskog. Mycket sällsynt i barrskog, då med förutsättning att där finns en öppning med enstaka stora lövträd. Uppskattar väl uppvuxna parker och trädgårdar.
Namnet nämns så sent som 1824. "Trädgårds-" är en översättning av det vetenskapliga namnet hortensis som i sin tur syftar på artens val av häckningsbiotop. Arten har även kallats för häcksångare, egentlig lövångare och busksmyg.
Trädgårdssångare har ökat i antal under 1900-talet. Den är i dag, efter lövsångaren, den vanligaste sångaren i landet. Beståndet idag uppskattas till ca. 1.000.000 – 3.000.000 par.
Ankomsten till Sverige på våren sker i mitten på maj. Hanen anländer före honan och inleder häckningssäsongen med att bygga ett antal så kallade "lekbon". Ett av dessa lekbon används sedan som fundament till det slutgiltiga boet. Dessa lekbon är ofta slarvigt byggda och består ofta bara av hoprafsat växtmaterial och kan då vara svåra att identifiera som byggnadsverk. När honan anlänt väljs ett av lekbona ut och de hjälps då åt att färdigställa boet.
Liksom flera andra sångare har trädgårdsångaren en parningsflykt och olika parningshandlingar. Bland annat så kan hanen börja vibrera snabbt med vingarna så den påminner om en stor nattfjäril samtidigt som den fäller ut stjärten. Detta gör han sittandes på en gren nära honan, vilken han så småningom närmar sig sidledes med snabba benrörelser. Hannen hävdar sitt revir med stor aggressivitet. Denna riktas inte enbart mot andra hannar av samma art utan även mot andra sångare som exempelvis svarthättor.
I början av juni läggs så de fyra eller fem äggen som är grön- eller gulvita med grå och brunaktiga fläckar som ger äggen ett marmorerat utseende. Efter 12 till 14 dagar kläcks äggen och ungarna stannar sedan i boet ytterligare tio dagar. Båda föräldrarna sköter om matningen. Ibland läggs senare ytterligare en kull.
I augusti och september flyttar trädgårdssångaren till Afrika där vinterkvarteren omfattar de tropiska och södra delarna.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck. Bild: Wikimedia