Vigg  Aythya fuligula

Latinskt namn:
Aythya fuligula - vilket betyder, sotig.

Typiska kännetecken:
43 cm. Hanen är den enda simfågeln med en hängande svart nacktofs, och känns även lätt igen på avstånd genom den starka kontrasten mellan den svarta översidan och de vita sidorna. Honan har en kort tofs, är huvudsakligen brun och ibland syns ett vitt band vid näbbroten. Viggen dyker ofta och kommer vanligtvis upp på samma plats som den dök.

Förväxlingsrisk:
Knipa: Vit med svart rygg. Huvudet svart med en vit fläck vid näbbroten.

Finnes:
Har en mycket vidsträckt utbredning från slättbygderna i Skåne till myrområderna i Torne lappmark. Förekomsterna är dock mest koncentrerade till landets östra delar.

Äter:
Små snäckor blötdjur och andra smådjur, men även frön och växtdelar.

Läte:
Hanens spelläte är en lågmäld vibrerande vissling, honan ett mer skorrande ettrigt "err...err...err..."

Häckar:
Vid insjöar ligger bona ofta väl skyddade inne i vassen eller bland tuvor av starrgräs på fuktiga ställen intill stranden. Ute i skärgården häckar den gärna på holmar eller öar tillsamman med måsar och tärnor där den känner sig tryggare och inte behöver dölja sitt bo lika väl.

Namnet nämns först av Aron Forsius 1611. "Vigg" betyder kil och syftar troligen på hannens hjässtofs.

Arten har kraftigt utvidgat sitt utbredningsområde mot väster under de senaste 150 åren. Från början etablerade sig viggen antagligen i Bottniska viken eller i landets norra delar. Med undantag för något tveksamt häckningsfynd i södra Småland år 1835, dröjde till på 1850-talet innan viggen på allvar etablerade sig i södra Sverige. Den storskaliga invandringen dröjde till på 1910- och 1920-talet. Under de följande decennierna expanderade arten starkt i södra Sverige och var som vanligast mellan 1950- till mitten på 1970-talet. Det samlade beståndet av vigg beräknas idag vara mellan 40.000 till 60.000 par.

Viggens äggläggning börjar mycket sent, oftast i början av juni, men kan även hålla på under hela juli månad. De 6 – 12 äggen är grågröna och ungefär i storlek som hönsägg. Mycket ofta kan två eller flera honor värpa i samma bo varvid äggantalet kan bli mycket stort. Ibland upp till 30 ägg i samma bo. Ibland lägger honan ägg direkt på stranden, men dessa överger hon snart. Det händer också att honan lägger ägg i bon av andra andfåglar. Ungefär som göken gör. Därför kan man ibland sällsynt få se viggungar som simmar efter exempelvis en ejder eller någon annan andfågel. Viggen ruvar sina ägg i 25 –26 dagar. Störs honan under ruvningen så avger hon exkrement med en frän lukt mitt i boet då hon flyger upp för att hålla eventuella äggplundrare på avstånd. Efter ca. 58 dagar är ungarna flygfärdiga.

Huvudmängden av våra viggar är flyttfåglar som lämnar landet i september – november, och flyttar då till länderna i mellersta och västra Europa. En del övervintrar i de södra delarna av Sverige 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck