Bläsand

Latinskt namn:
Mareca penelope – Mareca är ett släktnamn som används för vissa änder, särskilt de som tillhör gruppen gräsänder. Penelope kommer från grekiskan och betyder ungefär ”vävare”. I den grekiska mytologin var Penelope Odysseus hustru, känd för sin trohet och för att hon vävde i väntan på hans återkomst.

Typiska kännetecken:
45 – 51 cm. Hanen i praktdräkt en iögonfallande gulaktig pannbläs. Ljust vinrött bröst.

Förväxlingsrisk:
Brunand: Helt brunt huvud som kontrasterar mot det svarta bröstet.

Finnes:
Från Dalarna och norrut samt lokalt längs Norrlandskusten. Numera mycket sällsynt i södra Svealand och Götaland.

Äter:
I högre grad än övriga änder så hämtar bläsanden sin föda ur växtriket. Äter gärna då spätt gräs, nate och andra vattenörter. Ungarna är dock beroende av animalisk föda.

Läte:
En lite vinande melodisk vissling.

Häckar:
Häckar lite varstans i anslutning till vattendrag, våtmarker och sjöar. Boet byggs i skydd av tät vegetation. Det kan ligga i en tuva på sank mark eller i ljung och annan risvegetation i skogen ganska långt från vatten. Ofta döljs det då av buskar eller nedhängande grenar. De 6 till 12 gulvita äggen läggs i maj eller juni och ruvas i omkring 23 dygn. Till skillnad mot vuxna fåglar så är ungarna beroende av animalisk föda såsom vatteninsekter och snäckor. I motsats till övriga änder blir bläsandens ungar könsmogna först efter två års ålder.

Namnet bläsand kommer av att hanen i praktdräkt har en gräddfärgad pannbläs på det i övrigt rödbruna huvudet. Arten har även kallats för viand, vriand och brunnacke.

Antalet häckande bläsänder i Sverige minskar kraftigt av anledningar som inte är helt kända. Observationer av bläsänder på vintern ökar däremot, vilket delvis kan förklaras av mildare vintrar som gör övervintring möjlig på nordligare breddgrader.

Under september månad till oktober månad flyttar bläsänderna söderut. De kan då uppträda i stora flockar och flyttar då oftast längs med kusterna. Övervintrar i huvudsak i västra och sydvästra Europa. Återkommer sedan april och maj. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Wikipedia
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av bläsand