Större korsnäbb

Latinskt namn:
Loxia pytyopsittacus – Släktnamnet Loxia, lär komma av grekiska och betyder ”böjd åt sidan”. En annan tolkning är att det kommer från det latinska ”loquax” som betyder pratsam. Artnamnet pytyopsittacus är grekiska och betyder tallpapegoja.

Typiska kännetecken:
19 cm. Kraftigt byggd med korslagd näbbspets. Vingar och stjärt mörka. Hanen i övrigt tegelröd. Näbbens höjd vid basen är nästan lika stor som undernäbbens längd. Honan grönaktig med ljus underdel.

Förväxlingsrisk:
Mindre korsnäbb: Längre hals, klenare näbb.

Finnes:
Hela landet där det finns barrskog, gärna med rikt inslag av tall.

Äter:
Huvudsakligen barrträdens frön, företrädelsevis frön från tallkottar.

Läte:
Ett ”göp-göp”. Detta läte förekommer jämsides med locklätet ”tjypp, tjypp, tjypp”.

Häckar:
Större korsnäbben lägger i regel sitt bo i en tall, någon gång i gran. Det placeras liksom mindre korsnäbbens högt upp, omkring tio meter över marken och ofta långt ut på grenarna. Boet, som är något större än mindre korsnäbbens, byggs av kvistar, mossa och strån och förses invändigt med en bale av lavar, mossa och stundom hår, bast samt enstaka fjädrar. Honan bygger boet själv och ruvar sedan de två till fyra äggen i cirka två veckor. När äggen kläckts tar båda föräldrarna hand om ungarna tills de är flygfärdiga efter tre till fyra veckor.

Äggläggningen sker vanligen ej fullt så tidigt som hos mindre korsnäbben, utan flertalet par börjar häcka i mars eller april. Till utseendet liknar äggen den mindre artens, men de lär vara något större.

I Sverige är större korsnäbben avsevärt sällsyntare än mindre korsnäbb. Dock är den funnen häckande från Skåne upp till Norrbotten. Det svenska beståndet uppskattades i början av 2020-talet till cirka 65.000 par och ökande, men det bör påpekas att antalet är osäkert eftersom arten är svårinventerad. Det är inte alltid lätt att skilja större korsnäbben från dess vanligare mindre släkting och korsnäbbar, generellt, varierar stort i antal mellan olika år. Det är rimligt att anta, att större korsnäbbens förekomst inte bara styrs av granarnas frösättning utan även av tallarnas. Medan tallarnas kottfjäll är i grövsta laget för den mindre korsnäbben, så kan den större arten lättare rå på tallkottarna på grund av sin avsevärt kraftigare näbbkonstruktion.

Efter häckningen bildar större korsnäbben flockar på samma sätt som den mindre arten och stundom tillsammans med denna art. Invasioner av korsnäbb kan omfatta antingen båda dessa arter eller endast endera. Mindre korsnäbben brukar dominera starkt. Invasioner av enbart större korsnäbb förekommer men kan sällan eller aldrig bli individrika.

Enligt ornitologen Viking Olsson (1921-2014) börjar honan att ruva redan med första ägget. Ruvningstiden är två veckor då honan matas av hanen. Olsson fann att tiden mellan matningarna uppgick till cirka 2,5 timmar. Ungarna matas av honan, som i sin tur erhåller mat av hanen. Strax efter ungarnas kläckning kom hanen med mat med cirka en timmes mellanrum enligt Olssons observationer. Senare sker matningen genom båda föräldrarna.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck, Fåglarna i Sverige – antal och förekomst (2025)

Länkar:
Wikipedia
Artportalen:
– Bildgalleri
– Rapporterade observationer av större korsnäbb