Gulärla  Motacilla flava

Latinskt namn:
Motacilla flava - vilket betyder ungefär "Den gula som vippar med stjärten".

Typiska kännetecken:
17 cm. Lätt att känna igen på sin gula undersida och olivgröna rygg. Huvudets färg varierar dock. Sydligare gulärlor har grått på huvudet med vitt ögonbrynsstreck, medan nordligare gulärlor är svarta på huvudet och saknar ögonbrynsstreck.

Förväxlingsrisk:
Forsärla: Forsärlan har grå rygg, längre stjärt, Hanne i häckningsdräkt har svart haklapp.

Finnes:
I södra Sverige är utbredningen ojämn och arten är oftast sällsynt till sparsamt förekommande. I större delen av Norrland är arten allmän och mer jämnt utspridd.

Äter:
Praktiskt taget enbart insekter och huvudsakligen flugor och mygg.

Läte:
Sången är en något tjippande ramsa av lockläten.

Häckar:
Boets byggs på marken av grässtrån och mossa som fodras med hår, ull eller fjädrar. Både hannen och honan ruvar de fyra till sex äggen som läggs i maj eller juni. På natten är det dock alltid honan som ruvar. Äggens färg varierar lite men är ljusa med täta mörkare fläckar på. 

Namnet gulärla förekommer första gången år 1800, men i formen "Gul sädesärla" namns det redan 1728. "Gul-" hänsyftar till artens klargula undersida, medan "ärla" kommer av ett urnordiskt "artilon" av osäker betydelse.

Gulärlan anländer till Sveriges södra delar i skiftet april, maj. I Mellansverige ett par veckor senare. I Norrland kan det dröja ända till senare hälften av maj. Hannarna kommer alltid mellan sex och tjugo dagar tidigare än honorna, för att etablera sina revir.

Boets placering bestäms av honan och det är även hon som ensam bygger boet. Efter tretton dagars ruvande kläcks äggen och efter ytterligare lika lång tid lämnar ungarna boet. Gulärlan som enbart lever av insekter har en väldigt speciell teknik med vilken den fångar sin föda. Den slår till insekterna med sina vingar eller med stjärten så att de hamnar på marken, där de sedan plockas upp. Det svenska gulärlebeståndet har beräknats till ca. 170.000 par.

I augusti och september flyttar gulärlorna till vinterkvarteren i tropiska Afrika.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck