Sävsparv  Emberiza schoeniclus

Sävsparv © Steve Dahlfors

Latinskt namn:
Emberiza schoeniclus - vilket betyder, sparven i säven.

Typiska kännetecken:
13,3-15,5 cm. Hanen har svart huvud och nedanför en svart halsring. Honan har brun hjässa och en stor mörkbrun fläck på kinden, omramad av ljusa teckningar. Under hösten blir hanen mer lik honan. Liten näbb.

Förväxlingsrisk:
Videsparv: Videsparven har vit strupe och ett vitt ögonbrynsstreck som går från ögat bak mot nacken. På bröstet ett rödbrunt band.

Finnes:
Vid sjöar, myrar och kärr över hela landet.

Äter:
Insekter och frön.

Läte:
Sången är kort och består av en enkel strof som oftast framförs i ett lugnt tempo, några vasst rullande toner stavas fram och avslutas med några snabbare toner eller en kort drill. Strofens utseende varierar mellan individerna.

Häckar:
Boet läggs i en tuva bestående av starr eller under kullvräkt vass. Får ofta två kullar i maj och juni och båda hjälper till med ruvningen som varar i 13-14 dygn. 

Sävsparven är huvudsakligen en sommargäst i vårt land. Den kommer i mars-april och flyttar till medelhavsländerna i okt-nov. Arten förekommer i hela Sverige, även om tätheterna är glesa. Anledningen till detta är att sävsparven är knuten till speciella miljöer, främst våtmarker av olika slag som på många håll endast förekommer som fragment i landskapet. De högsta tätheterna finns i fjällen, där arten häckar i fjällbjörkskogen och i den lågalpina zonens videbälten. Lokalt finns mycket täta bestånd även vid slättsjöarna i södra och mellersta delarna av landet, där arten kan uppträda så tätt att det kan upplevas som en gles kolonibildning.

Troligtvis har sävsparven, sedan lång tid tillbaka varit en mycket vanlig och spridd fågelart i Sverige med ungefär samma utbredningsområde som idag. Arten har dock ökat i antal i norra delarna av landet under 1900-talet. Enligt Häckfågeltaxeringen kunde man se en stabil beståndsstorlek under 1975-1998, dock med ett par svackor under slutet av 1970-talet och under mitten av 1980-talet, vilket man tror beror på de hårda vintrarna i övervintringsområdena i mellaneuropa. Dessutom verkar sävsparven ha haft en svagt nedåtgående trend under 1990-talet och någon förklaring till detta är svårt att finna, men detta har skådats även i Finland. Därmed kan sägas att det verkar vara ett mer vidsträckt fenomen. Idag uppskattar man antalet sävsparvar till 500.000- 1.000.000 par. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Visa en fågel

Sävsparv – fler bilder

Sävsparv

Sävsparv – läte

(Källa: Fuglar i Hordaland)

Sävsparv – relaterat

Wikipedia
P2-fågeln (med läte)

Jämför några av våra vanligaste fåglar

Sveriges mesar
Sveriges trastar
Sveriges finkar

Landskapsfåglar

Symboler för de svenska landskapen

FORUM

Välkommen att diskutera och ställa frågor om allt som rör våra vilda svenska fåglar. Du kan även bifoga en bild till ditt inlägg.

Kontakt (ej frågor om fåglar)

E-post till webbansvarig: info(snabel-a)fageln.se
OBS! För fågelobservationer eller fågelfrågor, använd forumet.

© 2010-2024 fageln.se
CMS by N2CMS | HTML Template ResponseEve