Videsparv  Emberiza rustica

Latinskt namn:
Emberiza rustica - Vilket betyder lantlig sparv.

Typiska kännetecken:
15 cm. Brunspräcklig sparv med svart huvud och vit strupe. Ett vitt ögonbrynsstreck går från ögat bak mot nacken och ett rödbrunt bröstband skiljer av den vita strupen från den ljusa magen och undersida.

Förväxlingsrisk:
Sävsparv: Sävsparven har svart haklapp och saknar brunt på bröstet.

Finnes:
I norra Sverige i fuktiga skogar och buskmarker.

Äter:
Insekter, diverse fröer och säd.

Läte:
Sången är kort och drillande, påminnande om rödhakens eller järnsparvens. Locklätet ett vasst "tsipp" eller "sipp".

Häckar:
Boet byggs på marken intill en gran eller björk. 

Namnet användes första gången 1824. "Vide-" torde hänsyfta till artens häckningsbiotop. Inget annat namn har veterligen används.

Det första fyndet av videsparv i Sverige gjordes den 20 maj 1821, då ett par sköts vid gästgiveriet i Haparanda i samband med ett snöoväder. Senare fann man arten på ett flertal ställen i Åsele och Lycksele lappmarker. Första rapporterade häckningsfyndet är från Åminne, nordväst om Boden 1897. Vid denna perioden verkade det som ett stort antal videsparvar invandrade från norra Finland och kring 1910 fanns av allt att döma en fast stam i så gott som hela de inre delarna av Västerbotten och Norrbotten. Utbredningsgränsen flyttades därefter snabbt längre västerut och senare söderut. Under de senaste åren har den sydligaste häckningsgränsen flyttats norrut igen och allt eftersom skogarna har torrlagts och dikats ut har arten minskat. Det nuvarande svenska beståndet är beräknat till kanske 50.000 par.

Videsparven är en utpräglad sumpskogsart. Den viktigaste häckningsmiljön är lövrik sumpgranskog eller sumpskogen längs med myr- och kärrkanter, stränder vid sjöar och vattendrag.

Videsparven anländer på våren till sina häckningsplatser i maj, undantagsvis så tidigt som i april. Bobyggandet vidtar snabbt efter ankomsten på våren och boet färdigställs på kort tid. Det består huvudsakligen av gräs med ett ytterlager av fräken. Invändigt fodras det med finare gräs och hår av ren eller häst om sådant finns tillgängligt. Boet placeras på marken i skydd av en tuva, invid en gran, björk eller dylikt. Stundom kan det vila på grenarna av en buske, men sällan högre upp än 20 till 30 cm över marken.

Ofta läggs två kullar per år, en i slutet av maj med en kullstorlek på fem till sex ägg och en i början av juli på fyra till fem ägg. Äggen är grönaktiga eller blågröna till grundfärgen med täta olivgrå eller violetta fläckar. Äggen ruvas av båda könen och kläcks efter ca. 13 dagar. Ungarna stannar i boet omkring två veckor.

Videsparven flyttar bort huvudsakligen i september. Vinterkvarteren för våra videsparvar ligger troligen främst i Kina. 

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck