Fjällgås  Anser erythropus

Latinskt namn:
Anser erythropus - Det latinska ordet Anser betyder gås. Artnamnet erythropus betyder "rödfotad".

Typiska kännetecken:
Liten gås. Ca 55-65 cm. Vingspann ca 120-135 cm. Gul tunn ring (orbitalring) runt ögat. Vit fläck i pannan, svarta streck över buken och vit undergump. I övrigt mörk gråbrun fjäderdräkt.

Förväxlingsrisk:
Bläsgås: Större. Ljusare huvud och större näbb.

Finnes:
Sällsynt i de nordligaste fjällområdena. Rastar i södra Norrland och i mellansverige under flyttningen.

Äter:
Gräs och örter.

Läte:
Stötvis nasalt trumpetande.

Häckar:
Bo på marken bland buskar. Vanligtvis 4-6 ägg som ruvas av honan i ca 4 veckor. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygga efter 5-6 veckor. Familjen håller samman till följande vår. Föräldrarna är monogama.

Den ursprungliga svenska populationen av fjällgås är utdöd sedan 1990-talet. De få som häckar i landet idag är inplanterade gäss och deras avkomma. Hot mot de svenska fjällgässen är t.ex. rödrävens expansion i de aktuella områdena samt dåliga lämmelår vilket gör att fjällgåsens ägg och ungar blir mer utsatta av andra arter som annars även äter gnagare. Totala populationen i världen minskar vilket troligen beror på jakt och ändrade förhållanden vid övervintringsplatser och flyttvägar.

Övervintringsområdet ligger normalt i sydöstra Europa och norra Mellanöstern. Lyckade försök har gjorts att, med hjälp av vitkindade gäss som "fosterföräldrar", lära de svenska fjällgässen hitta nya säkrare flyttvägar och övervintringsplatser i Nederländerna. Flytten sker i april-maj respektive augusti-september.

Källa: Wikipedia.