Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus
Större korsnäbb © Steve Dahlfors
Latinskt namn:
Loxia pytyopsittacus - Släktnamnet Loxia, lär komma av grekiska och betyder "böjd åt sidan". En annan tolkning är att det kommer från det latinska "loquax" som betyder pratsam. Artnamnet pytyopsittacus är grekiska och betyder tallpapegoja.
Typiska kännetecken:
19 cm. Kraftigt byggd med korslagd näbbspets. Vingar och stjärt mörka. Hanen i övrigt tegelröd. Näbbens höjd vid basen är nästan lika stor som undernäbbens längd. Honan grönaktig med ljus underdel.
Förväxlingsrisk:
Mindre korsnäbb: Längre hals, klenare näbb.
Finnes:
Hela landet där det finns barrskog.
Äter:
Företrädelsevis frön från tallkottar.
Läte:
Ett "göp-göp". Detta läte förekommer jämsides med locklätet "tjypp, tjypp, tjypp".
Häckar:
Skålformat bo högt i en tall. Ca 2-4 ägg som ruvas av honan i ca 2 veckor. När äggen kläckts tar båda föräldrarna hand om ungarna tills de är flygfärdiga efter 3 - 4 veckor.
I Sverige är större korsnäbben avsevärt sällsyntare än den mindre arten. Dock är den funnen häckande från Skåne upp till Norrbotten. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 52 000 par (2012). Bör påpekas att antalet kan vara osäkert på grund av svårigheterna att skilja större korsnäbben från dess allmännare mindre släkting. Större korsnäbben uppvisar starka fluktuationer i häckning och talrikhet på ungefär samma sätt som mindre korsnäbben. Det är rimligt att antaga, att större korsnäbbens förekomst inte bara styrs av granarnas frösättning utan även av tallarnas. Medan tallarnas kottfjäll är i grövsta laget för den mindre korsnäbben, så kan den större arten lättare rå på tallkottarna på grund av sin avsevärt kraftigare näbbkontruktion.
Större korsnäbben lägger i regel sitt bo i en tall, någon gång i gran. Det placeras liksom mindre korsnäbbens högt upp, omkring tio meter över marken och ofta långt ut på grenarna. Boet, som är något större än mindre korsnäbbens, byggs av kvistar, mossa och strån och förses invändigt med en bale av lavar, mossa och stundom hår, bast samt enstaka fjädrar. Endast honan bygger boet.
Äggläggningen sker vanligen ej fullt så tidigt som hos mindre korsnäbben, utan flertalet par börjar häcka i mars eller april. Antalet ägg är två till fyra, sällan fem. Till utseendet liknar äggen den mindre artens, men de lär vara något större. Honan börjar enligt Viking Olsson att ruva redan med första ägget, och ruvningstiden är 14 dagar. Honan matas av hanen under ruvningstiden, och Olsson fann att tiden mellan matningarna uppgick till cirka 2,5 timmar. Ungarna matas av honan, som i sin tur erhåller mat av hanen.
Strax efter ungarnas kläckning kom hanen med mat med cirka 1 timmes mellanrum. enligt Olssons observationer. Senare sker matningen genom båda föräldrarna.
Större korsnäbbens föda utgörs huvudsakligen av barrträdens frön, dock ingår en hel del insekter i matsedeln när sådana finns tillgängliga.
Efter häckningen bildar större korsnäbben flockar på samma sätt som den mindre arten och stundom tillsammans med denna art. Invasioner av korsnäbb kan i våra trakter omfatta antingen båda dessa arter eller endast endera. Mindre korsnäbben brukar dominera starkt. Invasioner av enbart större korsnäbb förekommer men kan sällan eller aldrig bli individrika.
Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck